Logga in   |  Bli kund

Varför fondspara?

Vad är bra med fondsparande?
Fondsparande är en bra sparform eftersom du på ett enkelt sätt kan placera dina sparpengar i både svenska och utländska värdepapper. Det kan vara både svårt och dyrt att köpa aktier i andra länder på egen hand. En fond placerar ofta i 20-30 olika aktier och på så sätt sprider man risken. Dessutom får du professionell hjälp med att titta till dina besparingar. Du kan också spara ett mindre belopp i fonder än om du vill köpa enskilda aktier eller obligationer. Hur ofta vill du sätta av pengar till ditt sparande? En klumpsumma en gång eller spara lite mindre och en gång i månaden med automatisk dragning från ditt bankkonto? Valet är ditt.

Vilka fonder ska jag välja?
Det beror på flera faktorer, bland annat måste du svara på de här tre frågorna:
•    Vad är det du ska spara till?
•    Hur länge har du tänkt spara?
•    Vilken risk är du villig att ta?


Utifrån dina svar får du hjälp av oss att hitta de fonder som passar just din sparsituation.
Som kund hos oss på Fondmarknaden.se har du tillgång till många bra verktyg för att kunna hitta de bästa fonderna till ditt sparande. Du kan söka och jämföra själv, använda vår fondguide eller starta upp ditt sparande med ett färdigt fondpaket. Vi erbjuder även aktivt förvaltade portföljer där vi hjälper dig att förvalta din portfölj. Har du en fråga eller vill du ha hjälp att komma igång med ditt sparande, skicka ett mail till info@fondmarknaden.se så hör vi av oss inom kort.

Huvudregeln är:
Vill du spara under en kort period, välj ett sparande med låg risk. Har du lite mer tid på dig, välj ett sparande med högre risk och också större möjlighet till god avkastning. För att få fram din risknivå, svara på några frågor kring din ekonomiska situation i vår kund- och kontoprofil och få fram din målrisk. Din målrisk hjälper dig att se så att ditt innehav stämmer med din målrisk.

Innehav.png

Olika typer av fonder?
Det finns flera sorters fonder med olika risknivåer. Vi har delat upp dem i olika kategorier för att göra det enklare för dig att välja.


De tre huvudkategorierna är:
•    Aktiefonder
•    Hedgefonder
•    Räntefonder


Risken är högst i aktiefonder och lägst i räntefonder. Det beror på att svängningarna på aktiemarknaden är kraftigare än svängningarna på räntemarknaden. Priset på en aktie kan variera en hel del över en dag eller vecka. Riktigt så mycket rör det sig inte i räntemarknaden.Mer information om olika fondtyper hittar du längre ner på denna sida.

Hur mycket behöver jag spara?
Minsta insättning är i de flesta fonderna 100 kr men det kan variera. Mer information för varje enskild fond finns när man klickar på fonden.

För att se hur mycket och länge du behöver spara för att nå ditt mål, klicka här för att komma till vår räknesnurra.

 



Så fungerar fonder


Vad är en fond?
En fond kan enkelt beskrivas som en portfölj med värdepapper av olika slag såsom svenska och utländska aktier, obligationer och andra värdepapper t.ex. derivatinstrument. (Derivatinstrument är ett riskhanteringsinstrument som kan härledas till ett underliggande värdepapper som exempelvis köp- och säljoptioner i aktier samt ränteterminer.) Portföljen ägs gemensamt av dem som placerat sina pengar i fonden. Hur stor andel av hela fonden som en fondandelsägare äger bestäms av hur mycket pengar han/hon placerat i fonden.


Vem sköter fonden?
Fonden sköts av ett fondbolag. Ett fondbolag kan ha flera fonder. På fondbolaget finns det oftast en ansvarig förvaltare för varje fond men det kan också vara ett förvaltarteam som tillsammans förvaltar fonden.

Hur sparar man i en fond?
Alla kan spara i fonder. För att kunna köpa fonder behöver du en fonddepå. Läs mer om våra fonddepåer här


När du köper andelar i fondens tillgångar blir du en av många delägare till alla de värdepapper som fonden äger. Du kallas andelsägare och alla andelsägare tillsammans äger fonden. För de pengar som kommer in i fonden köper förvaltaren olika värdepapper.

Hur räknar ni ut andelsvärdet, dvs. värdet på varje enskild fondandel?
Marknadsvärdet på en fondandel kallas NAV (Net Asset Value) och beräknas varje dag. Den beräknas genom att lägga ihop fondens alla tillgångar, dra av förvaltningsavgiften och sedan dela summan med antalet andelar. Till skillnad från aktier så sätts fondkursen endast en gång per dag. Aktier prissätts kontinuerligt över dagen. När tillgångarna som fonden äger ökar i värde, stiger också andelsvärdet.

Vad kostar det att spara i fonder?
Den ersättning som fondbolaget tar ut för förvaltning, administration, förvaring, tillsyn och distribution av fonden kallas förvaltningsavgift. Förvaltningsavgiften varierar mellan olika fonder. För en aktiefond brukar det ligga mellan 1,0-2,5 %. Avgiften tas ut med 1/365-del varje dag. Avgiften tas ut innan man räknar utvecklingen för fonden. På vissa fonder finns det köp- och säljavgift. Det innebär att fondbolaget tar ut en avgift när du köper eller säljer andelar i fonden.

Var finns mina fondandelar?
Fondens tillgångar förvaras hos ett så kallat förvaringsinstitut. Alla svenska värdepappersfonder måste ha en bank eller annat kreditinstitut som förvaringsinstitut. De tar emot och förvarar all egendom som fonden äger och ser till att köp och försäljning (utgivning och inlösen) av fondandelar sker i enlighet med gällande regler.

Skillnad att köpa enskilda aktier eller aktiefond?

Skillnaden mellan att köpa enskilda aktier och aktiefonder är att en aktiefond placerar och fördelar fondens pengar mellan minst 16 olika aktier. Det ger en bra riskspridning. Genom att köpa fonder får du också en möjlighet att placera brett eftersom fonder kan placera i både svenska och utländska aktier.

Viktigt att känna till vid sparande i fonder
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.

 

Ordlista

Vad är NAV?
Marknadsvärdet på en fondandel kallas NAV (Net Asset Value) och beräknas varje dag.


Vad betyder GAV?
GAV betyder genomsnittligt anskaffningsvärde. Det är priset man betalar plus eventuellt courtage.


Vad är standardavvikelse?

Standardavvikelse är ett mått som anger olika värden/avvikelser från ett medelvärde. I Fondvärlden står det för risk vilket innebär att en fond med ett lågt värde har en låg risk medan det omvända gäller för en fond med hög standardavvikelse, dvs då har den en hög risk.


Vad är Sharpekvot?

För att mäta den riskjusterade avkastningen i en portfölj brukar man använda ett mått som kallas Sharpekvot. Man mäter då en portföljs avkastning, utöver den riskfria räntan, i relation till den risk man tagit.

Vad är TKA?

TKA är summan av fondens kostnader enligt resultaträkningen inklusive skatter (till exempel inkomst-, förmögenhets- och kupongskatt) och transaktionskostnader. TKA uttrycks i procent av den genomsnittliga fondförmögenheten. I nybildade fonder är TKA ofta högre än för fonder som funnits en längre tid på grund av att hela fondförmögenheten omsätts och belastas med transaktionskostnader.


Olika typer av fonder


Aktiefonder
En aktiefond är en fond som placerar minst 75 % av sin förmögenhet i aktier eller aktieliknande instrument. Enligt lagen måste en svensk aktiefond ha aktier i minst 16 st olika bolag. Vanligen ligger antalet kring 20-30 st. Avkastningen i fonden beror på hur dessa aktier utvecklas. Aktiefonder kan i sin tur kategoriseras i olika undergrupper såsom Sverigefonder, Kinafonder eller IT-fonder och liknande. Läs mer om aktiefonder och se alla fonder inom kategorin här.

Räntefonder
Räntefonder placerar enbart i räntebärande värdepapper, som till exempel statsskuldväxlar och stats- och bostadsobligationer med en given ränta. Räntefonder bruka delas in i Långa räntefonder och Korta räntefonder. Räntefonder som placerar i obligationer och andra ränteplaceringar med lång löptid kallas för långa räntefonder eller obligationsfonder. Andra räntefonder som placerar i räntebärande papper med kortare löptid (mindre än ett år) tillexempel statsskuldsväxlar kallas för korta räntefonder, penningmarknadsfonder eller likviditetsfonder. En annan form av räntefonder är realräntefonder, dessa fonder placerar i realränteobligationer med lång löptid och kompenserar spararen för inflationen.

En räntefond kan användas som en komponent för att minska risken i din fondportfölj. Risken i din portfölj bör anpassas efter din ekonomiska situation, placeringshorisont och risknivå.

En kort räntefond (penningmarknadsfond) investerar i räntebärande värdepapper som har en löptid på mindre än ett år och en lång räntefond (obligationsfond) investerar på löptider mer än ett år. Avkastningen beror på ränteutvecklingen i samhället. När räntan sjunker stiger värdet på fonden och omvänt. Korta räntefonder kallas även penningmarknads- eller likviditetsfond och har generellt sett en lägre risk än långa räntefonder, blandfonder och aktiefonder.

Långräntefonder kan även kallas obligationsfonder. Det är den bredaste kategorin räntefonder eftersom det finns stora skillnader i risk och förväntad avkastning hos de olika värdepapperstyperna som fonderna investerar i. Vissa fonder har till exempel som krav att endast investera i statsobligationer eller i företagsobligationer från de allra största och mest stabila bolagen, medan andra placerar i obligationer från mindre kreditvärdiga bolag. De sistnämnda ger då givetvis en högre risk och även en högre ränta. Investerare vill ha betalt för den risk som de tar, och därför kommer bolag med högre risk att få betala en högre ränta på sina lån och obligationer.
Eftersom långa räntefonder har innehav med längre löptid så måste förvaltarna av långa räntefonder ha ett längre perspektiv. Ju längre löptid ett räntebärande värdepapper har, desto fler eventuella händelser på vägen måste man ta hänsyn till. Därför har långa räntefonder en högre risk än korta räntefonder. Långa räntefonder har generellt sett en lägre risk än aktiefonder och blandfonder, men en högre risk än korta räntefonder.

Realräntefonder

Realräntefonder kallas fonder som placerar i obligationer som ger en fast ränta över inflationen. När räntan sätts på en vanlig obligation så sätts den i procenttal, precis som ett bostadslån, till exempel 4 % per år. När räntan sätts på en realränteobligation så sätts den i ett procenttal plus inflation, till exempel 3 % + inflation. Det innebär att inflationen inte kommer att påverka obligationens avkastning vilket ger ett skydd för obligationsägaren. Inflationen låg i snitt på 1,38 % per år mellan år 2000 och 2017.

High Yield fonder
High yieldfonder placerar huvudsakligen i högavkastandeföretagsobligationer utgivna av företag med lägre kreditvärdighet även kallad High Yield-obligationer.

Vad är en statskuldväxel?
Statsskuldväxlar ges ut av staten och är ett räntebärande värdepapper med en kortare löptid än ett år.

Vad är en obligation?

En obligation är en skuldförbindelse som gäller under minst ett år (löptiden).

Placera i Sverige eller utomlands?

En räntefond placerar antingen i svenska värdepapper eller i utländsk värdepapper. I Sverige är svenska staten genom Riksgäldskontoret och de stora bolåneinstituten stora utgivare av räntebärande värdepapper. Utomlands är det oftast precis likadant, d v s staten och bolåneinstituten är de stora utgivarna. Investerar du i en räntefond som placerar utomlands ska du tänka på att avkastningen även påverkas av att den svenska kronans värde förändras, i förhållande till valutorna i de länder där fonden placerar. Räntefonder som placerar utomlands påverkas även av vad som händer med valutakurserna. En fond som till exempel placerar i USA minskar i värde när dollarn sjunker. Det är inte ovanligt att valutakurserna kan förändras med flera procentenheter på kort tid, vilket gör att risken i dessa fonder ofta ökar.

Läs mer om räntefonder här

Blandfonder
En blandfond är en fond som placerar i både aktier och räntebärande värdepapper.
Blandfonder har rätten att placera i både aktier och räntebärande värdepapper enligt valfri fördelning. En blandfond vars strategi innebär en högre exponering mot aktier än mot räntepapper har en högre risk och därigenom även en möjlighet till högre avkastning.
Fördelningen mellan innehaven är oftast angivet i fondens beskrivning och i ett spann, till exempel att fonden ska ha minst 25 % investerat i aktier och 25 % i räntebärande värdepapper. På det sättet får förvaltaren en flexibilitet att välja mer aktier eller mer räntebärande värdepapper och på så sätt påverka risk och förväntad avkastning när hans eller hennes marknadssyn förändras. Läs mer om blandfonder här

Hedgefonder
Ordet hedge kommer från engelskans ord för skydd. Tanken är att fonden ska kunna skydda sig mot en nedgång på de olika marknaderna som fonden befinner sig i med sina placeringar. Det innebär att fonden har friare placeringsregler än vad vanliga fonder har. Tanken är att fonden därmed ska kunna minska sin risk men det är inte alltid så per definition. Det finns hedgefonder med låg risk och sådana med hög risk. Läs mer om hedgefonder och se alla fonder inom kategorin här.

Fond i fond
En fond i fond är en fond som placerar i andra fonder istället för i aktier eller andra liknande värdepapper.

Indexfonder

Indexfonder är fonder som är sk passivt förvaltade. Tanken med fonderna är att de ska utvecklas i linje med det index som de ska följa tex OMX Stockholm 30. Förvaltarna försöker alltså inte slå index utan enbart följa den allmänna utvecklingen.

Globalfonder

En globalfond placerar i värdepapper på börser världen över. Läs mer om globalfonder här

Länderfonder
Fonder som placerar i ett specifikt land.

Regionfonder
Regionfonder är fonder som placerar i specifika regioner. Det kan vara Asien, Europa, Latinamerika men även regioner i mindre omfång.

Branschfonder
Fonder som placerar i en specifik bransch. Läs mer om branschfonder här

Etiska fonder

Fonder som placerar etiskt, dvs undviker placeringar i branscher som till  exempel pornografi, tobak och vapen eller företag som på något sätt bryter mot internationella normer och mänskliga rättigheter. Även hållbara fonder, dvs fonder där miljö, energi och klimatfrågor står i fokus, hittas under kategorin etikfonder. Läs mer här och se vilka fonder som finns under kategorin Etikfonder.

Vad är ETF:er?
En börshandlad fond eller en s.k. ETF (Exchange Traded Fund) är oftast en indexfond. Fonden följer då utvecklingen på ett underliggande index t.ex. svenska OMX S30 vid placeringar av tillgångarna i fonden. Andelarna i fonden handlas över börsen på samma sätt som man handlar aktier.

PPM-Fonder
PPM fonder; heter numera pensionsmyndigheten och där hittar man de så kallade PPM fonderna vars namn numera är borttaget. Fonderna, som ingår i den allmänna pensionen som du själv kan reglera/välja genom egna val av fonder. Medlen som förvaltas är dina intjänade pensionspengar. Fonderna som finns att välja har en större rabattering av förvaltningsavgiften.

Vad är en komplex produkt?
Begreppet avser finansiella instrument som enligt MiFID, med hänsyn till instrumentens konstruktion och risk med mera, ska klassas som komplexa produkter. För att handla komplexa produkter behöver man ha en viss erfarenhet, kunskap och förståelse för att dessa produkter kan ha en högre risk. Detta säkerhetsställs genom att man får genomgå en passandeprövning innan man handlar.

Alternativ investeringsfond?
Förvaltare av alla fonder som inte är värdepappersfonder regleras i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Förvaltarna följer liknande regler som fondbolagen, men de flesta fonderna omfattas inte av motsvarande konsumentskydd. Därför får de endast säljas till konsumenter under vissa förutsättningar.

Vad innebär en belånad fond?

Den främsta anledningen till varför man använder belåning är att det kan hjälpa till att skapa extra avkastning. Om man kan uppnå en högre avkastning än den ränta man får betala på sitt lån så kan man få en högre avkastning än om man inte hade använt belåning.

Vad innebär hävstång?
Hävstång i en fond innebär att fondens värdeutveckling (både nedgång och uppgång) förstärks. Denna förstärkning görs genom att fonden placerar i derivatinstrument vilket gör att den får mer exponering mot de underliggande tillgångarna.

Ränta på ränta-effekten

Albert Einstein lär ha kallat ränta på ränta-effekten både för världens åttonde underverk och för den starkaste kraften i universum. För någon som vet vad ränta är och har någon sorts förståelse för själva grundkonceptet, att 10 procents avkastning på 100 kronor gör att du får 110 kronor och att 10 procent på 110 kronor gör att du får 121 kronor och så vidare, verkar det kanske som att Einstein tog i lite väl mycket.

Det Einstein menade var dock vad effekten gör över väldigt långa tidsserier, för då börjar siffrorna bli väldigt ointuitiva. Ett berömt exempel kommer från Indien där en kung var lyrisk över det nya spelet schack och ville ge en belöning till dess uppfinnare.

”Vad vill du ha?” frågade kungen.

”Ett riskorn för den första rutan, två för den andra, fyra den tredje och så vidare till brädet tar slut”, svarade uppfinnaren.

”Är det allt? Det var blygsamt”, svarade kungen och beordrade sina tjänare att göra i ordning belöningen.
Riset hämtades och när de gjort upp till ruta 20, och totalt placerat ut 1 miljon riskorn, började kungen svettas. När de nått ruta 30 var det 1 miljard riskorn, på ruta 40 1 000 miljarder och när den 64:e rutan var klar 18 miljarders miljarder, vilket blir ungefär 210 miljarder ton ris. Enligt legenden tillräckligt för att täcka hela Indien i ett metertjockt lager av ris.

Lärdomen för någon som pensionssparar är att börja tidigt, eftersom man tjänar de mesta av pengarna i slutet. Om du går i pension när du är 65 och börjar pensionsspara när du 25 istället för 30 kommer du att ha 50 procent mer pengar att leva på när du slutar jobba. (Givet att du har en avkastning på 8 procent per år och sparar ett lika stort belopp varje år. Högre avkastning gör skillnaden större och vice versa.)
På samma sätt kan en liten skillnad i avkastning göra stor skillnad. Skillnaden mellan 7,5 och 8 procent är 15 procent över 40 års sparande. Så var aktiv i dina fondval, tänk på att inte betala för höga avgifter och låt världens åttonde underverk jobba så hårt som möjligt för dig.

 

Hur fungerar Fondmarknaden.se:s Aktiva Förvaltning? 

 

För dig som inte själv vill eller har tid att ta hand om ditt sparande har vi tagit fram fyra olika portföljer. Eftersom vi inte är beroende av vare sig banker eller fondbolag och deras egna utbud kan vi fritt välja de fonder och förvaltare vi tror på.

Vi har fyra olika portföljer, med olika risknivåer, i Aktiv Förvaltning med mellan 5-15 fonder i varje. Vilken av portföljerna du väljer beror på din riskprofil. Alla tre är aktivt förvaltade dvs. de är under ständig tillsyn av oss på Fondmarknaden.se.

Varje portfölj är sammansatt av olika sorters fonder, från olika marknader och regioner som tillsammans skapar den risknivå du valt.  Vi bevakar hela tiden urvalet av fonder och fördelningen i portföljen för att över tiden ge dig som sparar den bästa avkastningen, givet en viss risknivå. Läs mer om Aktiv förvaltning här

 

Har du fler frågor kring hur fonder fungerar eller vill veta mer om våra tjänster, kontakta vår kundsupport eller våra fondexperter på telefon 08-545 186 00.