Efter många turer blev det till slut klart i fredags att USA inför ståltullar på 25 procent och aluminiumtullar på 10 procent. SSAB sjönk som mest med 5 procent på börsen denna dag men återhämtade sig något av den amerikanska jobbstatistiken som gav en skjuts uppåt för börsen. Störst exponering har Sector Sigma Nordic Fund med 6,25 procent av kapitalet i SSAB A.
Det var redan för en månad sedan som Trump genom handelsdepartementet hotade med tullarna. Sedan dess har den svenska ståljätten klarat sig relativt bra och mellan 15 februari till 8 mars stigit med 4,9 procent. Under fredagen höll nästan hela ökningen på att raderas ut. Aktien slutade på -3,6 procent, eller +1,1 procent totalt under hela nämnda period.
Enligt Morningstar så är det 14 fonder som har investerat tre procent eller mer av sitt kapital i SSAB A eller B. De tre som har störst exponering mot bolaget är Sector Sigma Nordic Fund, 6,25 procent (A-aktien) följt av Catella Småbolag, 5,38 procent (A-aktien) och Öhman Sverige Fokus, 5,14 procent (B-aktien).
Orsaken till att Donald Trump ville införa tullarna var att han ansåg att handelsavtalen missgynnade USA och tullarna skulle därmed vara ett sätt att skydda den inhemska stålsektorn. Mer specifikt ville handelsdepartementet öka kapacitetsutnyttjandet inom den amerikanska stålindustrin från 73 procent till 80 procent.
Det dröjde dock inte länge förrän den amerikanske presidenten öppnade upp för att enskilda länder skulle kunna få undantag om enskilda avtal träffas.
SSAB var inte sena med att gå ut med att de vill träffa de amerikanska myndigheterna för att få till ett undantag. Ståljätten var dock långt ifrån den enda aktören som nu redan från start ville påverka situationen till sin fördel. Enskilda länder som ville stå först i kön för att förhandla var Storbritannien och Sydkorea.
Stål och aluminium var dock inte det enda som Trump ville bestraffa för att skydda amerikanska intressen. Redan förra månaden införde 30-procentiga tullar på importerade solpaneler och tvättmaskiner. Något som bland annat slog mot kinesiska företag.
EU säger sig nu vara redo att i gengäld straffa USA med tullar på amerikanska produkter som bland annat motorcyklar, whiskey, jeans och smink.
Amerikanska stålproducenter har dock vittrade morgonluft i det nya läget. US Steel beslutade sig nyligen för att återstarta en anläggning i Illinois, USA och återinkalla omkring 500 personer till sitt arbete redan samma vecka.
Många är bolagen som indirekt säger sig påverkas av importtullarna, samt olika analytiker som gjort bedömningar i ärendet. Deutsche Bank gick igår ut med en analys som pekade ut General Electric som det företag som påverkas mest negativt av tarifferna.
För svensk del var Morgan Stanleys analys för tre dagar sedan intressant, då mäklarhuset angav Electrolux, SKF och Dometic som de tre bolag som är extra känsliga för amerikanska tullar. Orsaken var främst att de ansågs ha begränsade möjligheter att föra över ökade kostnader på kunderna. Dagen efter gick Dometics IR-chef ut med beskedet att de kan hantera högre materialkostnader och ska bli bättre på prishöjningar.
Fonder som har störst andel av sitt kapital investerat i SSAB, i fallande ordning
Sector Sigma Nordic Fund, 6,25 procent (A-aktien)
Catella Småbolag, 5,38 procent (A-aktien)
Öhman Sverige Fokus, 5,14 procent (B-aktien)
Spiltan Aktiefond Dalarna, 4,57 procent (A-aktien)
Taaleri Finland Valute, 4,44 (B-aktien)
Viking Fonder Sverige, 4,25 procent (A-aktien)
Öhman Sverige Hållbar, 3,97 procent (B-aktien)
Xact Råvaror, 3,76 procent (B-aktien)
Catella Nordic L/S Equity, 3,33 procent (A-aktien)
Danske Invest Suomi Osinko Plus, 3,30 (B-aktien)
Nordea Småbolagsfon Sverige 3,28 procent (A-aktien)
Dovre Inside Nordic 3,16 procent (B-aktien)
Handelsbanken Svenska Småbolag 3,15 procent (B-aktien)
Swedbank Robur Exportfond 3,07 procent (B-aktien)
Artikeln är producerad av nyhetsbyrån Finwire i samarbete med Fondmarknaden.se
Denna information ska inte betraktas som någon form av individuellt utformad rekommendation om investering. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapital.