Riksrevisionens granskning av Investeringssparkontot (ISK) har fått mest rubriker för de 42 miljarder kronorna som sparformen sägs ha kostat statskassan sedan 2012 i form av uteblivna skatteintäkter. Några saker kan vara värt att ha i åtanke när man läser den siffran: 1) 23 miljarder är en konstaterad utebliven skatteintäkt, 19 miljarder är en kvalificerad gissning av hur mycket kapitalvinster som upparbetats sedan 2012 men som inte realiserats kommer att dra in. 2) Den svenska statsbudgeten är över 1 000 miljarder per år. Siffran 42 miljarder bör således vägas mot storleken på den samlade statsbudgeten sedan 2012, vilket blir över 6 000 miljarder. Då är de 42 miljarder mindre än 1 procent.

Sparformen mer populär än väntat
När regeringen Reinfeldt genomförde reformen förväntade man sig en negativ effekt på statsfinanserna, men av olika skäl – som att sparformen blivit mer populär än väntat, att statslåneräntan har varit lägre än väntat och att avkastningen på aktier varit ovanligt hög under perioden – har den negativa effekten blivit större än väntat. Riksrevisionen konstaterar mycket riktigt att det inte säger något om vad effekten blir framåt (avkastningen på aktier kan bli lägre osv), men vill ändå att regeringen börjar informera riksdagen om ISK:s effekter på statsfinanserna. Gott så.

Säkrare skatteintäkt för staten
En viktig aspekt som Riksrevisionen tar upp är att risken i beskattningen har skjutits från staten (gick börsen ner blev det inga skatteintäkter för staten det året) till individen (ISK-skatten beräknas ju på kapitalunderlaget) och att det därför, med riskförskjutningen taget i beaktande, inte är säkert att ISK är särskilt förmånlig skattemässigt för individen. Således drar Riksrevisionen slutsatsen att ISK inte har uppmuntrat hushållens långsiktiga sparande i direktägda finansiella tillgångar. Det är också en poäng att ha med sig kring de lägre skatteintäkterna. De kanske blir lägre men de blir också säkrare.

Enklare för dig som privatperson
Huvudorsaken till att ISK infördes var dock att förenkla det administrativa skattemässiga arbete som investeringar i framför allt aktier förde med sig. (För fonder lämnades redan innan reformen kontrolluppgifter till Skatteverket.) Enligt Skatteverkets slumpmässiga kontroller mellan 2005–2007 gjorde mer än hälften fel i redovisningen av sina aktieaffärer. Genom en enklare redovisning och att man som ISK-sparare inte behöver ta skattemässig hänsyn vid omplaceringar har ISK tvivelsutan förenklat så som det var tänkt. Några undantagsfall finns dock, till exempel vid vissa nyemissioner eller när ett börsbolag knoppar av ett dotterbolag, och Riksrevisionen rekommenderar här regeringen att se över och förenkla reglerna i dessa fall.

Gör ISK mer skattemässigt förmånligt
Den allvarligaste kritiken mot ISK i Riksrevisionens ganska torra rapport är svårigheten för individen att utvärdera vad som i praktiken är två parallella skattesystem, ISK och vanlig kapitalskatt. Särskilt eftersom ISK inte är tydligt skattemässigt förmånligt. Det tycker vi bör ses som en rekommendation till regeringen att tydligare gör ISK till ett skattemässigt förmånligt alternativ.

Sparande bra för samhället
För att uppmuntra sparande är i våra ögon något uppenbart bra. För individen betyder ett sparande större ekonomisk trygghet och frihet. För samhället betyder ett stort privat sparande i aktier att det finns väl fungerande kapitalmarknader även för mindre bolag, vilket inte minst märks genom att bolag från dels våra grannländer och dels så långt bort som Irland väljer att notera sig i Sverige. I slutändan gynnar fungerande kapitalmarknader entreprenörskapet vilket är det som på sikt bygger välstånd.

Mikael Tjäder
Fondmarknaden.se