Marknaden har tillfälligt tagit vara på minskad skuldupptagning från amerikanskt håll, en något mjukare amerikansk centralbank och en tydlig översåldhet av såväl aktier som räntor. I takt med fallande räntor har marknaden funnit styrka, en styrka som mycket väl kan sträcka sig en bit till. Marknaden tolkar alltså lägre räntor och dåliga nyheter som något positivt, i hopp om att det ska leda till räntesänkningar från centralbankerna. Den amerikanska centralbanken Fed har mest troligt nått räntetoppen och även om inflationen faller så riskerar de redan höga räntorna att försvaga den ekonomiska utvecklingen.

Det har varit en blandad rapportperiod med stora kursrörelser. Det övergripande temat verkat dock ha varit att besvikelser har straffats hårdare än vad positiva överraskningar har premierats. Många rapporter har i grunden varit godkända, men med svagare orderböcker och en fallande inflation kommer det bli svårt för företagen att höja priserna.

Bankerna har rapporterat rekordvinster och kurserna har fallit. Detta tolkar vi som att vinsterna ligger bakom oss.

De senaste dagarna bjöd på en något bättre bredd i uppgångarna, men det är fortfarande tydligt att de stora bolagen är mer intressanta än de små och kopplingen till ränteutvecklingen är tydlig med stöd för risk.

Arbetsmarknaden i USA börjar visa tecken på inbromsning. Åtta av de senaste nio månadssiffrorna har reviderats nedåt. I oktober rapporterades 150 000 nya jobb, mot 180 000 som var förväntat. I kombination med högre arbetslöshet gav detta bränsle till stigande aktier och fallande räntor. Återigen, dåliga nyheter blir positivt på aktiemarknaden som hoppas att ekonomin snart ska vara så ansträngd att Fed snart måste börja sänka räntan.

Den amerikanska ekonomin som tidigare visat motståndskraft börjar nu mattas av och andelen positiva överraskningar minskar. Med en svagare arbetsmarknad och en ekonomi som mattas av gör att argumenten för en räntehöjning i december minskar. Den stora frågan är när sänkningen faktiskt kommer, och om centralbankerna håller i den höga räntan för länge, eller rent av redan haft för hög ränta för länge.

I Sverige, likt övriga Europa, ser det svagt ut. Nya prognoser från bankerna visar att det riskerar att förlängas in i nästa år. Redan gjorda räntehöjningar äter sig allt djupare in i ekonomin och det finns en riska att man höjt för mycket för snabbt samt att de laggande effekterna av höjningarna kommer ge effekt längre än önskat. Den 14 november släpps inflationsrapporten och en dryg vecka efter kommer nästa räntebesked. Både Riksbanken och hushållen hoppas undvika att siffran landar högre än väntat, som skulle ge fog för ytterligare en höjning. Att den svenska kronan fortfarande är svag, samt om inflationen kommer in högre än förväntat, är nog ytterligare en höjning att räkna med. Riksbanken kan se det som en möjlighet att stärka kronan något efter att både Fed och ECB ser ut att ha gjort sista höjningen.

Denna information ska inte betraktas som någon form av individuellt utformad rekommendation om investering. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. 

Informationen och marknadssyn är hämtad från Max Matthiessens Marknadspuls som skrivs av Jon Arnell, CIO på Max Matthiessen, läs den här .