AMF Räntefond Lång – ränteuppgång och fortsatt fokus på företagsobligationer
2025-10-16 14:13En turbulent tremånadersperiod präglad av amerikansk handelspolitik, oväntade inflationsdata och centralbanker som navigerar en alltmer osäker global konjunktur uppges ha skapat en komplex spelplan för ränteinvesterare.
Perioden avslutades med att Riksbanken genomförde en räntesänkning, vilket markerade en möjlig vändpunkt för svensk penningpolitik. Trots sänkningen steg svenska marknadsräntor i samtliga löptider under kvartalet.
Fondens utveckling drevs främst av fondens övervikt mot företagsobligationer medan stat/bostäder bidrog negativt. Kreditspreadarna minskade under perioden, vilket gav ett positivt bidrag till avkastningen som mer än väl kompenserade för de stigande marknadsräntorna.
”Vår strategi att ha en övervikt i företagsobligationer med hög kreditvärdighet fortsätter att betala sig. Trots en stökig marknad med stigande räntor ser vi att bolagens fundamenta är starka, vilket investerarna har premierat i form av lägre riskpremier”, skriver förvaltaren Johan Moeschlin.
I september valde USA:s centralbank Federal Reserve att sänka styrräntan med 25 punkter, men kommunikationen var ”hökaktig” och signalerade att ytterligare aggressiva sänkningar inte är att vänta i närtid.
Detta ledde till en brantare avkastningskurva, där långa räntor steg mer än korta. I euroområdet var politisk instabilitet och svagare ekonomiska utsikter i fokus och Europeiska Centralbanken lämnade styrräntan oförändrad.
Den svenska marknaden präglades av oväntat höga inflationssiffror för både juni och juli, samtidigt som ekonomin visade tecken på avmattning med stigande arbetslöshet. Efter att ha avvaktat i augusti sänkte Riksbanken styrräntan i september med 25 punkter till 1,75 procent. Samtidigt signalerade banken att det sannolikt var den sista sänkningen för denna cykel.
Framöver bedömer fondens förvaltare att osäkerheten kommer att bestå, vilket talar för en fortsatt aktiv och vaksam förvaltning.
”Riksbankens sänkning och kommunikationen om en 'färdigsänkt' cykel gör att fokus nu flyttas från penningpolitikens riktning till dess varaktighet. Vi ser en risk för att svenska räntor kan stiga ytterligare, särskilt i längre löptider, i spåren av regeringens expansiva finanspolitik och ett kommande stort utbud av obligationer. Samtidigt ser vi ingen större konjunkturoro och behåller därför vår övervikt i företagsobligationer, där vi anser att den riskjusterade avkastningen fortfarande är attraktiv”, avslutar Johan Moeschlin.