Räntefonder

Räntefonder placerar enbart i räntebärande värdepapper, som till exempel statsskuldväxlar och stats- och bostadsobligationer med en given ränta. Räntefonder bruka delas in i Långa räntefonder och Korta räntefonder. Räntefonder som placerar i obligationer och andra ränteplaceringar med lång löptid kallas för långa räntefonder eller obligationsfonder. Andra räntefonder som placerar i räntebärande papper med kortare löptid (mindre än ett år) tillexempel statsskuldsväxlar kallas för korta räntefonder, penningmarknadsfonder eller likviditetsfonder. En annan form av räntefonder är realräntefonder, dessa fonder placerar i realränteobligationer med lång löptid och kompenserar spararen för inflationen.

En räntefond kan användas som en komponent för att minska risken i din fondportfölj. Risken i din portfölj bör anpassas efter din ekonomiska situation, placeringshorisont och risknivå.

Det finns en annan form av långa räntefonder som kallas för High Yield fonder. De placerar i utländska företagsobligationer med en hög risk och med ett lågt kreditbetyg. Dessa fonder kan ur en risksynpunkt närmare jämföras med aktiefonder än räntefonder.

Vad är en statskuldväxel?
Statsskuldväxlar ges ut av staten och är ett räntebärande värdepapper med en kortare löptid än ett år.

Vad är en obligation?
En obligation är en skuldförbindelse som gäller under minst ett år (löptiden).

Placera i Sverige eller utomlands
En räntefond placerar antingen i svenska värdepapper eller i utländsk värdepapper. I Sverige är svenska staten genom Riksgäldskontoret och de stora bolåneinstituten stora utgivare av räntebärande värdepapper. Utomlands är det oftast precis likadant, d v s staten och bolåneinstituten är de stora utgivarna. Investerar du i en räntefond som placerar utomlands ska du tänka på att avkastningen även påverkas av att den svenska kronans värde förändras, i förhållande till valutorna i de länder där fonden placerar.