Logga in   |  Bli kund
 
 

Våra blogginlägg

  • Risk för smitta när det blåser på tillväxtmarknaderna – men fyndlägen kan uppstå när det över

    Det har varit några skakiga månader för flera tillväxtmarknader, främst Turkiet och Argentina. Där har långa perioder av ekonomiska obalanser nu lett till kraftiga ras för ländernas aktiemarknader och valutor. I Argentina har IMF kallats in och Turkiet verkar president Erdoğan fortfarande fast beslutsam om att lösa krisen på egen hand.

  • Indexfonder vs. Aktivt förvaltade fonder

    Indexfonder har med sina låga avgifter ökat kraftigt i popularitet de senaste åren. Det finns många fördelar för sparare med indexfonder, men är det alltid rätt att välja bort fonder med högre avgifter? Kanske inte.

  • Sälja till kräftorna?

    Det finns många uttryck på börsen om säsongsmönster. Sell in May and go away. Köp till sill och sälj till kräftorna. Tomterally. Halloween-effekt. Januari-effekt. Det borde vara lätt att vifta undan dem som nonsens. Ett nyttigt antagande när det kommer till börsen är ju att den är effektiv. Det betyder i stort sett att om något verkar för bra för att vara sant så är det förmodligen inte sant. Men även om marknaderna aldrig är helt effektiva, så kan man tycka att det borde krävas lite mer analys än att kolla i kalendern för att få ett övertag.

  • 7 av 10 sparar i hållbara fonder

    Hållbara fonder har blivit alltmer populära under senare år. I en undersökning som Swedbank låitit göra säger sig sju av tio vara villiga att spara i dem. Men vad är det för något? Och vad kan man förvänta sig om man sparar i dem?

  • Riksrevisionens granskning av ISK kommer fram till flera intressanta slutsatser och ger argument till varför ISK borde göras mer skattemässigt förmånligt

    Riksrevisionens granskning av Investeringssparkontot (ISK) har fått mest rubriker för de 42 miljarder kronorna som sparformen sägs ha kostat statskassan sedan 2012 i form av uteblivna skatteintäkter. Några saker kan vara värt att ha i åtanke när man läser den siffran: 1) 23 miljarder är en konstaterad utebliven skatteintäkt, 19 miljarder är en kvalificerad gissning av hur mycket kapitalvinster som upparbetats sedan 2012 men som inte realiserats kommer att dra in. 2) Den svenska statsbudgeten är över 1 000 miljarder per år. Siffran 42 miljarder bör således vägas mot storleken på den samlade statsbudgeten sedan 2012, vilket blir över 6 000 miljarder. Då är de 42 miljarder mindre än 1 procent.