Gröna obligationer är väldigt mycket på tapeten just nu, och det är en del av räntemarknaden som har vuxit explosionsartat de senaste åren. Det finns många drivkrafter, men den kanske största är att det allt fler som vill investera hållbart, och många aktörer på finansmarknaden anpassar därmed sina utbud för att möta den ökande efterfrågan.


Vad är en grön obligation?

För det första finns det två delar i begreppet grön obligation. Med grönt syftar man på en investering som görs i syfte att stödja olika former av hållbara samhällsförändringar. Att emittera en obligation är ett sätt att få in pengar, och kan ses som en skuld. När ett företag emitterar en grön obligation kan man således få in pengar som öronmärks till speciella hållbara ändamål. För att säkerställa att obligationen verkligen är grön finns det många certifieringar, beroende på vilket område det handlar om.


Vilka emitterar gröna obligationer?

Många olika typer av företag emitterar gröna obligationer, men fastighetssektorn utmärker sig och står för en stor del av den gröna obligationsmarknaden. Genom att ge ut gröna obligationer kan fastighetsbolagen energieffektivisera bestånd, och då får investerarna ut ett slags miljömässigt mål med investeringen. Den första gröna obligationen kom ut 2007, och när marknaden var väldigt ung och liten var det framförallt överstatliga jätteorganisationer som emitterade gröna obligationer, exempelvis Världsbanken. Nu är det mycket företag som ger ut dem.

Vilken avkastning kan man få via en grön obligation?

Det vanligaste är att den gröna obligationen får samma kreditbetyg och därmed avkastning som en annan vanlig obligation från samma företag. En förekommande uppfattning är att man offrar avkastning för hållbarhetsrelaterade mervärden, men det stämmer inte. Om något skulle man kunna resonera som så att den gröna obligationen är mindre riskfylld, eftersom den syftar till att investera i hållbara ändamål. På så vis kan man tänka sig att den riskjusterade avkastningen ökar.

Hur ser framtiden ut för gröna obligationer?

För svenska sparare som vill investera hållbart kommer EU:s kommande taxonomi för klimatåtgärder bli väldigt viktig. Syftet med den är att erbjuda klarare definitioner över vad som är hållbart och inte, samt hur man mäter hållbarhet. Just avsaknaden av tydliga definitioner har lyfts fram som ett problem för gröna investeringar i största allmänhet.

I dagsläget är en stor del av de gröna obligationerna koncentrerade till fastighetssektorn. På så vis när man köper en grön obligationsfond får man en naturligt stor exponering mot fastighetssektorn. Det har dock emitterats gröna obligationer för en rad andra sektorer som hälsovård, utbildning och finans, och det är något som väntas öka med tiden.

På sikt kommer den gröna obligationsmarknadens andel av den totala obligationsmarknaden att öka, givet den höga efterfrågan bland investerare. 2018 var ett rekordår för gröna obligationer, men det framgår redan nu att gröna obligationer troligen kommer öka sin marknadsandel kraftigt i år. Exakt var det kommer sluta är svårt att förutspå, men det framstår som att gröna obligationer kommer vara på tapeten väldigt länge. 

Fondmarknaden.se

Denna information ska inte betraktas som någon form av individuellt utformad rekommendation om investering. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.