Börserna har under oktober återhämtat sig rejält sedan nedgångarna i september. Stockholmsbörsens breda index, OMX Stockholm GI steg med 5 procent under månaden. I USA steg indexen S&P 500 och Nasdaq med cirka 7 procent vardera. 

Även oljepriset fortsatte att stiga och West Texas Intermediate, som man ofta använder för att jämföra oljepriset, steg med 10 procent under månaden, vilket resulterade i det högsta priset på sju år. Temat är globalt och energipriser i sin helhet stiger världen över. Anledningen till de stigande energipriserna beror på att efterfrågan ökat markant i och med att restriktionerna från pandemin lättat och de flesta länder börjar återgå till någon typ av normalt läge igen. Detta i kombination med högtrycket i ekonomin gör att efterfrågan just är större än vanligt, samtidigt som utbudet är förhållandevis lågt.

Trots att börserna ser starka ut så är det makroekonomiska läget inte lika glasklart. Amerikanska konsumentpriser fortsätter att stiga och fortsätter det i denna takt kommer USAs centralbank Federal Reserve med största sannolikhet att behöva strypa åt sedelpressarna och höja styrräntan. Visserligen har FED inte signalerat för någon signifikant räntehöjning än, men vi vet att Federal Reserve kan vara handlingskraftiga och agera snabbt om det behövs.

Riksbankschef Stefan Ingves och Vice Riksbankschef Martin Flodén deltog i årets andra utfrågning om penningpolitik i riksdagens finansutskott. Ingves sa att ”Vi nu går från en mycket snabb återhämtning till mer normala tillväxttal”. Denna snabba återhämtning tillsammans med stigande energipriser har gjort att vissa delar världen fått snabbt stigande inflation. Även i Sverige har inflationen ökat, men inte lika kraftigt som för vissa andra länder. Stefan Ingves säger att ”Den underliggande inflationen är måttlig, vilket indikerar en KPIF-inflation* nära målet på sikt. Men det förutsätter att penningpolitiken är fortsatt expansiv”. Detta kan man tolka som att Riksbanken inte är redo att göra penningpolitiken mindre expansiv.

Framåt ser tillväxten ut att kunna avta på grund av det utbudsproblem som finns globalt. I och med att efterfrågan på varor och tjänster ökat i snabb takt sedan pandemiåtgärderna börjat fasas ut, så hinner tillverkarna inte med den stora efterfrågan. Det finns även flaskhalsar inom fraktbranschen, samt att bristen på halvledare, de chip som används för styrning av elektronik, ställer till det för aktörer inom allt från bilar, vitvaror till mobiler och datorer.

Våra Aktiva Fondportföljer har senaste 30 dagarna bjudit på acceptabla resultat. Vår Defensiva portfölj har presterat något under sitt jämförelseindex. Portföljerna Balanserad och Offensiv har presterat i linje med sina jämförelseindex och Tillväxt har överpresterat sitt index med 2,5 procent. Vi gjorde inga förändringar i portföljerna under oktober men har planerat en omallokering i början av november då vi kommer byta ut vissa innehav. Alla portföljer hade med sig en ”kudde” från 2020 då de överpresterade sin jämförelseindex. Detta i kombination med en volatil och svåravläst marknad har gjort att vi valt en något mer försiktig strategi i de portföljer som har högre aktieandel. Denna strategi gör att vi inte har fullt lika stor uppsida som tidigare, men å andra sidan är vi lite tryggare om börserna skulle vända nedåt. Vill du veta mer om Fondmarknaden.se’s Aktiva Fondportföljer, läs här.

* Konsumentprisindex med fast ränta

Fondmarknaden.se
Denna information ska inte betraktas som någon form av individuellt utformad rekommendation om investering. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.