Den senaste tiden har marknadsräntorna ökat kraftigt och ligger nu på de högsta nivåerna sedan 2014. Detta påverkar hur ditt ISK beskattas då skatteberäkningen utgår från statslåneräntan. När börserna dessutom faller som de hittills gjort i år så blir det lite extra kännbart eftersom man på ett ISK, till skillnad från exempelvis fonddepå, betalar skatt oavsett om man gjort vinst eller förlust. Om räntorna fortsätter att stiga så finns det risk att skatten du betalar för ditt ISK fördubblas eller mer.

Så beräknas skatten på ISK
Vilken ränta som ska användas för skatteberäkningen av ISK under nästkommande år bestäms av statslåneräntan den 30 november. Förra året låg statslåneräntan på 0,23 procent per den 30 november, men mycket har hänt sedan dess. Stigande inflation har fått marknadsräntorna att öka och den 28 april höjde Riksbanken reporäntan från noll till 0,25 procent vilket i sin tur ledde till att Riksgälden uppdaterade statslåneräntan till 1,52 procent. I skrivande stund har den ökat ytterligare till 1,77 procent.

Exempel
Statslåneränta föregående år: 0,23 %
Schablonintäkten: 0,23 % (statslåneränta) + 1,00 % (påslag) = 1,23 %
Skulle föregående års genomsnittliga statslåneränta tillsammans med påslaget på 1,00 % understiga skattegolvet på totalt 1,25 %, kommer schablonintäkten att räknas upp till 1,25 %.
Kapitalunderlaget multipliceras med 1,25 %. Schablonintäkten av kapitalunderlaget beskattas med 30 %. Om kapitalunderlaget på ditt Investeringssparkonto (ISK) är 100 000 kr blir skatten 375 kr.
Om dagens uppdaterade statslåneränta står sig till den 30 november innebär det att schablonintäkten blir 2,77 %, alltså mer än en fördubbling av skatten.

Förutsättningarna kan ändras efter valet
ISK skatten har varit omdebatterad länge där Vänsterpartiet vill se ett tak för ISK-sparande. Moderaterna vill däremot sänka skatten på ISK och rulla tillbaka den skattehöjning som infördes 2018, då dåvarande S-MP regering höjde den procentsats (ovan kallad påslag) som adderas till statslåneräntan när basen för ISK-skatten – den så kallade schablonintäkten – räknas fram. Från 0,75 till 1 procentenhet.

Enligt en kartläggning som Dagens Industri har gjort av partiernas ståndpunkter finns det nu en majoritet för att riva upp 2018 års höjning av ISK-skatten, där Moderaterna, Sverigedemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet vill sänka påslaget till 0,75 %.

SÅ VILL PARTIERNA FÖRÄNDRA BESKATTNINGEN AV ISK*

• Sänka påslaget på statslåneräntan till nivån som gällde före 2018: SD, M, C, L
• Sänka golvet för schablonintäkten: C (från 1,25 till 1 procent), M (ta bort helt), L (ta bort helt)
• Införa skattefritt belopp på ISK: L (300.000 kronor), C (150.000 kronor)
• Införa ett maxtak för ISK-sparande: V (1 Mkr)

Vad statslåneräntan i november kommer att hamna på och vilka eventuella förändringar som kan komma efter valet i höst får vi vänta med och se. Men vi kan nog konstatera att räntan kommer vara högre än under 2021, och således även schablonskatten. Trots att ISK-skatten mest troligt kommer öka kommande år så anses ISK fortfarande vara den mest fördelaktiga sparformen för de flesta spararna.

* Källa: Dagens Industri - Nu vill majoritet i riksdagen sänka ISK-skatten (di.se)

Denna information ska inte betraktas som någon form av individuellt utformad rekommendation om investering. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.