Nyhetsarkiv

Fonden Alfred Berg Nordisk Likviditet Pluss ACC R (SEK) steg 0,22 procent i december, vilket var bättre än fondens jämförelseindex som steg 0,20 procent. Under det gångna helåret steg fonden 2,88 procent, vilket var sämre än fondens jämförelseindex som steg 3,01 procent. Det framgår av en månadsrapport från fondens förvaltare Morten Steinsland, Torolv Herstad och Thomas Eitzen.

Inledningsvis skriver förvaltarna att 2025 blev ett bra år för investerare på räntemarknaden, där kreditmarknaden i euro var särskilt stark och smittade av sig på lokala marknader. Samtidigt steg långa räntor i euro samt i norska och svenska kronor, trots att centralbankerna sänkte sina styrräntor.

I december kom dessutom de amerikanska inflationssiffrorna in lägre än väntat på 2,7 procent, jämfört med väntade 3,1 procent. Marknaden förväntar sig för tillfället att den amerikanska centralbanken Federal Reserve kommer genomföra två sänkningar under 2026.

"Utifrån norska makrosiffror noterar vi att utsikterna för inflation, arbetsmarknad och tillväxt är relativt oförändrade jämfört med föregående månad. Detta innebär att norska räntor hade liten anledning att förändras nämnvärt", skriver förvaltarna.

Kortfristiga räntor sjönk marginellt, medan längre, 5- och 10-åriga räntor steg något. För närvarande väntas räntan vara 0,2 procent lägre vid slutet av 2026 jämfört med nu, enligt förvaltarna.

Vidare konstateras att det varit många nettoteckningar i europeiska krediter under 2025 och att det funnits många köpare av relativt korta krediter, inte minst från södra Europa och Nederländerna.

"Å andra sidan ökade volymen av emissioner med 16 procent jämfört med 2024 – och man kan säga att utbud och efterfrågan samverkade relativt väl. Vi såg samma tendens i vårt universum med nordiska utgivare. Totalt sett slutade den emitterade volymen 23 procent högre än 2024."

Avslutningsvis beskrivs kreditpremierna ha förändrats marginellt under december, där amerikanska, såväl som europeiska och nordiska IG-krediter minskade med 0,01 till 0,03 procent.

De största innehaven i fondens portfölj vid månadsskiftet var Avinor, Hexagon och Sparebank 1 Nord-Norge med portföljvikter om 3,58, 3,26 respektive 2,74 procent.

Tyska börsoperatören Deutsche Börse är nära att slutföra en affär att köpa den europeiska fonddistributionsplattformen Allfunds Group för omkring 5,3 miljarder euro, med betalning i kontanter och aktier. Det uppger insatta personer för Bloomberg News.

En affär kan bli klar redan den när veckan, enligt källorna.

Deutsche Börsen bekräftade i slutet av november i fjol att man höll exklusiva diskussioner med Allfunds om ett möjligt förvärv av hela bolaget.

Allfunds aktie steg med 60 procent i fjol, vilket ger det Amsterdam-noterade bolaget ett börsvärde på 4,8 miljarder euro.

Det totala nysparandet i fonder uppgick till 202 miljarder kronor under 2025, vilket är det näst högsta nettoinflödet som noterats för ett enskilt år. Endast 2024 har varit högre. Fondsparandet beskrivs som överraskande starkt trots politisk och ekonomisk oro under året. Det framgår av ett pressmeddelande från Fondbolagens förening.

Störst inflöden gick till aktiefonder som hade nettoinsättningar på närmare 108 miljarder kronor. Långa räntefonder följde med inflöden på drygt 70 miljarder kronor. Även korta räntefonder och blandfonder uppvisade nettoinflöden på 12,6 respektive 4,4 miljarder kronor.

Vid utgången av 2025 uppgick den samlade fondförmögenheten i Sverige till 8 859 miljarder kronor och under året ökade fondförmögenheten med 504 miljarder kronor, varav 202 miljarder utgjordes av nysparande och 302 miljarder av värdeutveckling.

Globalfonder hade de största nettoinsättningarna bland aktiefonder med närmare 161 miljarder kronor, medan Europafonder uppvisade inflöden på cirka 50 miljarder kronor. Samtidigt gjordes stora nettouttag från Nordamerikafonder och branschfonder. Indexfonder stod för omkring 30 procent av nysparandet i aktiefonder under året.

Fonden Alfred Berg Nordic Investment Grade ACC R (SEK) steg 0,28 procent i december. Under det gångna helåret steg fonden 4,18 procent. Det framgår av en månadsrapport från förvaltarna Morten Steinsland, Torolv Herstad och Thomas Eitzen.

Inledningsvis skriver förvaltarna att 2025 blev ett bra år för investerare på räntemarknaden, där kreditmarknaden i euro var särskilt stark och smittade av sig på lokala marknader. Samtidigt steg långa räntor i euro samt i norska och svenska kronor, trots att centralbankerna sänkte sina styrräntor.

I december kom dessutom de amerikanska inflationssiffrorna in lägre än väntat på 2,7 procent, jämfört med väntade 3,1 procent. Marknaden förväntar sig för tillfället att den amerikanska centralbanken Federal Reserve kommer genomföra två sänkningar under 2026.

"Utifrån norska makrosiffror noterar vi att utsikterna för inflation, arbetsmarknad och tillväxt är relativt oförändrade jämfört med föregående månad. Detta innebär att norska räntor hade liten anledning att förändras nämnvärt", skriver förvaltarna.

Kortfristiga räntor sjönk marginellt, medan längre, 5- och 10-åriga räntor steg något. För närvarande väntas räntan vara 0,2 procent lägre vid slutet av 2026 jämfört med nu, enligt förvaltarna.

Vidare konstateras att det varit många nettoteckningar i europeiska krediter under 2025 och att det funnits många köpare av relativt korta krediter, inte minst från södra Europa och Nederländerna.

"Å andra sidan ökade volymen av emissioner med 16 procent jämfört med 2024 – och man kan säga att utbud och efterfrågan samverkade relativt väl. Vi såg samma tendens i vårt universum med nordiska utgivare. Totalt sett slutade den emitterade volymen 23 procent högre än 2024."

Avslutningsvis beskrivs kreditpremierna ha förändrats marginellt under december, där amerikanska, såväl som europeiska och nordiska IG-krediter minskade med 0,01 till 0,03 procent.

De största innehaven i fondens portfölj var Danske Bank, Stockholm Exergi och Nordea Eiendomskreditt med vikter om 3,34, 2,65 respektive 2,57 procent.

Fonden Alfred Berg Nordic Index R (SEK) steg 2,85 procent i december, vilket var i linje med fondens jämförelseindex som också steg 2,85 procent. Under det gångna helåret steg fonden 7,62 procent, vilket var bättre än fondens jämförelseindex som steg 7,27 procent. Det framgår av en månadsrapport skriven av fondens förvaltare Leif Eriksrød, Petter Tusvik och Janne Kvernland.

Inledningsvis skriver förvaltarna om de säsongsmönster som finns på finansmarknaden, som beskrivs vara särskilt starka vid slutet av året när det så kallade julrallyt brukar infinna sig. Det gjorde det även 2025, enligt förvaltarna, och alla större internationella index stängde på grönt, samtidigt som den nordiska marknaden steg med ungefär 3 procent.

Vidare lyfter man senaste rapportperioden, där de nordiska siffrorna beskrivs som något blandade med ungefär lika många rapporter över som under förväntan.

"Sammanfattningsvis var dock de positiva överraskningarna något fler än de negativa. Internationellt var bilden ganska god, på världsindexet var kvoten mellan positiva och negativa överraskningar över 2:1. Vi ser också att internationella estimat har höjts under de senaste tre månaderna, och detta är klart positivt", skriver förvaltarna.

De sektorer som utvecklats starkast i Norden under året är material, tillverkning och finans.

"Material betraktas ofta som en cyklisk sektor, så en uppgång i den sektorn innebär en optimistisk syn på världsekonomin. Samma sak kan sägas om industrin, medan finanssektorn har varit bra under större delen av 2025 (och 2024)."

De största innehaven i fondens portfölj vid månadsskiftet var Novo Nordisk, Investor och Atlas Copco med vikter om 8,88, 4,91 respektive 4,05 procent.

De största sektorerna var samtidigt industri, finans och hälsovård med vikter om 34,5, 22,9 respektive 14,7 procent.

Fonden Alfred Berg Nordic High Yield R (SEK) steg 0,57 procent i december, vilket var bättre än fondens jämförelseindex som steg 0,47 procent. Under det gångna helåret steg fonden 5,75 procent, vilket var sämre än fondens jämförelseindex som steg 7,45 procent. Det framgår av en månadsrapport från fondens förvaltare Henrik Emil Høyerholt, Maria Granlund och Anna-Karin Hempel.

Inledningsvis konstaterar förvaltarna att aktiviteten på den nordiska high yield-marknaden som vanligt avtog i december och aktiviteten även på andrahandsmarknaden var dämpad. Aktiviteten bedöms dock ta fart i januari med flertalet nya obligationsaffärer.

"Vi förväntar oss att primärmarknaden kommer att vara aktiv från mitten av januari. Marknaderna kan dock periodvis vara växlande under vintern, på grund av potentiell ökad volatilitet och osäkerhet. Handelskonflikter, pågående krig i Ukraina och annan geopolitisk instabilitet bidrar till osäkerheten", skriver förvlatarna.

Under 2025 har kreditspreadarna i nordiska high yield ökat med ungefär 70 punkter, vilket i huvudsak kan förklaras av så kallade roll-effekter, där nya obligationer ersätter lägre avkastningsobligationer. Riskpremierna i europeiska iTraxx-indexet föll samtidigt med 69 punkter under året.

Efter två månader med svagare utveckling levererade fonden den förväntade kupongavkastningen i december. Fonden har gynnats av en mer konservativ lutning i portföljen och en större kassa än normalt, enligt förvaltarna.

Vidare skriver förvaltarna att defaults i Norden har varit blygsam, men att nivåerna bedöms öka med ett större utbud av olika kreditkvaliteter, såväl som obligationer utgivna med enklare villkorsstruktur. En anledning till högre default-nivåer under 2026 är att en tredjedel av de emitterade obligationsvolymerna under året var från bolag ägda av private equity-bolag, skriver förvaltarna.

En viktig händelse under månaden var amerikanska Feds räntesänkning om 25 punkter.

"Men det fanns tydligen fler interna meningsskiljaktigheter kring takten på räntesänkningarna. Makrosiffror från USA påverkades fortfarande av att regeringen stängdes ner under hösten. Ytterligare räntesänkningar förväntas under 2026."

Det tilläggs avslutningsvis att de lägre räntorna framöver bör gynna bolagens kassaflöden och därmed vara positivt för kreditkvaliteten.

De största innehaven i fondens portfölj vid månadsskiftet var SFL Corp, B2 Impact och European Energy med vikter om 2,57, 2,50 respektive 2,43 procent.

Fonden Alfred Berg Nordic Gambak R (SEK) steg 1,82 procent i december, vilket var sämre än fondens jämförelseindex som steg 2,85 procent. Under det gångna helåret steg fonden 10,18 procent, vilket var bättre än fondens jämförelseindex som steg 7,27 procent. Det framgår av en månadsrapport från förvaltarduon Kristian Tunaal och Leif Eriksrød.

Inledningsvis skriver förvaltarna om de säsongsmönster som finns på finansmarknaden, som beskrivs vara särskilt starka vid slutet av året när det så kallade julrallyt brukar infinna sig. Det gjorde det även 2025, enligt förvaltarna, och alla större internationella index stängde på grönt, samtidigt som den nordiska marknaden steg med ungefär 3 procent.

Vidare sammanfattas senaste rapportsäsongen, där de nordiska siffrorna beskrivs som något blandade med ungefär lika många rapporter över som under förväntan.

"Sammanfattningsvis var dock de positiva överraskningarna något fler än de negativa. Internationellt var bilden ganska god, på världsindexet var kvoten mellan positiva och negativa överraskningar över 2:1. Vi ser också att internationella estimat har höjts under de senaste tre månaderna, och detta är klart positivt", skriver förvaltarna.

De sektorer som utvecklats starkast i Norden under året är material, tillverkning och finans.

"Material betraktas ofta som en cyklisk sektor, så en uppgång i den sektorn innebär en optimistisk syn på världsekonomin. Samma sak kan sägas om industrin, medan finanssektorn har varit bra under större delen av 2025 (och 2024)."

De största bidragsgivarna till fondens avkastning var Neste, Storebrand och Danske Bank, medan Clas Ohlson, Saab och Chemometec bidrog mest negativt.

Under månaden har man bland annat ökat i Neste, Novo Nordisk och Vestas medan man samtidigt minskat i Clas Ohlson, Nordnet och FLS Smith.

I relation till index hade fonden störst övervikt i Ambea, ISS och Storebrand, medan de största undervikterna var i Investor, Atlas Copco och Volvo.

De största innehaven vid månadsskiftet var Novo Nordisk, Ambea och Danske Bank med portföljvikter om 6,66, 4,84 respektive 4,20 procent.

Industri, finans och hälsovård var samtidigt de största sektorerna med vikter om 34,6, 25,5 respektive 20,0 procent.

Fonden Alfred Berg Income R (SEK) steg 0,29 procent i december. Under det gångna helåret steg fonden 4,46 procent. Det framgår av en månadsrapport från fondens förvaltare Maria Granlund, Henrik Emil Høyerholt och Anna-Karin Hempel.

Förvaltarna skriver inledningsvis att 2025 blev ett bra år på både kredit- och aktiemarknaden, drivet av god riskaptit och tillgång till kapital. Dessutom gynnas tillväxtförväntningarna av omfattande AI-investeringar, energi och försvar samt lägre räntor.

"Samtidigt är inflationen alltmer under kontroll, men osäkerheten kring vem som blir ny chef för Fed bidrar till osäkerheten kring penningpolitiken framöver och även inflationsförväntningarna. Detta har också bidragit till att de långa räntorna har stigit lite", skriver förvaltarna.

Under månaden lämnade flera centralbanker sina styrräntor oförändrade, däribland Riksbanken, ECB, Norges Bank och Bank of Canada. Bank of Japan höjde däremot med 25 punkter under månaden, medan amerikanska Fed sänkte med lika mycket.

"Fed-direktionen var inte helt eniga om framtidsutsikterna, men i sina prognoser har de fortfarande med två stycken räntesänkningar under 2026. Konsumentförtroendet har försvagats något och arbetsmarknaden är något svagare, men den ekonomiska tillväxten är fortfarande stabil.

I december låg fokus också på fredsförhandlingar mellan Ukraina och Ryssland, samtidigt som priserna på både silver och guld fortsatte stiga kraftigt.

Kreditspreadarna inom investment grade och den internationella high yield-marknaden sjönk något under månaden, medan de låg kvar på förändrade nivåer på den nordiska high yield-marknaden. Inför julen minskade dessutom aktiviteten på primärmarknaden, men den utgivna volymen under året som helhet beskrivs ha varit rekordstor.

Vid årsskiftet låg den genomsnittliga yielden på 6,2 procent på den nordiska high yield-marknaden, att jämföra med 7,0 procent i början av 2025.

"Så i det avseendet ser förutsättningarna för 2026 goda ut, men geopolitisk risk och relativt låga kreditspreadar på historisk basis kan vara en risk."

De sektorer som utvecklades starkast i december var olja, oljetjänster och finans, medan investmentbolag, livsmedel/fisk, skaldjurssektorn och telekom/IT/media var svagast.

För året som helhet var det istället fastigheter och konsumentvaror som var starkast, där innehaven Cidron Romanov, Heimstaden och Aider bidrog mest positivt. Foxway och Citycon bidrog mest negativt.

Andelen investment grade-obligationer uppgick vid månadsskiftet till 49 procent, medan andelen high yield var 51 procent. Durationen uppgick till 0,97 år.

Fondens största innehav var samtidigt obligationer i Heimstaden Bostad, Storskogen och European Energy med vikter om 2,54, 2,31 respektive 2,30 procent.

Fonden Alfred Berg Global R (SEK) minskade 1,99 procent i december, vilket var sämre än fondens jämförelseindex som minskade 1,11 procent. Under det gångna helåret steg fonden 7,31 procent, vilket var bättre än fondens jämförelseindex som steg 1,15 procent. Det framgår av en månadsrapport från förvaltaren Torry Torheim.

Inledningsvis skriver förvaltaren att internationella marknader stängde december närmast oförändrat och att det julrally som det spekulerats i aldrig kom.

Världsindex steg med 0,8 procent under månaden, medan S&P steg med 0,1 procent och Nasdaq föll med 0,5 procent i dollar.

"Utvecklingen var volatil under månaden, precis som i november. Det som präglade nyhetsflödet under månaden var inflationsrapporten i USA, geopolitik och AI-bubblan. Inflationsrapporten i USA överraskade positivt. På förhand väntades 3,1 procent, men den faktiska inflationstakten kom in betydligt lägre på 2,7 procent", skriver förvaltaren.

Dessutom låg fokus på fredsförhandlingar mellan Ukraina och Ryssland, Kinas militära övningar runt Taiwan och USA:s press mot Venezuela, enligt förvaltaren.

"Slutligen var det återigen fokus på om marknaderna är i en AI-bubbla eller inte. Detta är ingen ny oro, men den kom åter upp till ytan. Frågan som ställs är om de stora investeringar som görs verkligen kommer att löna sig."

De sektorer som utvecklades starkast under månaden var finans, material och industri, medan samhällsnyttiga tjänster, fastigheter och kommunikation tyngde mest. Samtidigt utvecklades momentumaktier och värdeaktier bäst bland faktorgrupperna, medan tillväxtaktier med låg volatilitet utvecklades svagast.

Gällande fondens avkastning bidrog allokeringen och aktieurvalet inom bank, finansiella tjänster och halvledarproducenter mest positivt, medan aktieurval inom kapitalvaror, teknologi och mjukvarutjänster tyngde avkastningen mest.

Exponeringen mot mjukvarutjänster, detaljhandel och media/kommunikation minskades samtidigt under månaden, medan den mot samhällsnyttiga tjänster, material och kapitalvaror utökades.

Fonden hade störst övervikt i finans, hälsovård och IT vid månadsskiftet och störst undervikt i detaljhandel, kommunikation och dagligvaror.

Ur ett faktorperspektiv hade fonden en övervikt mot värde- och momentumaktier samt en undervikt mot kvalitetsaktier och lågvolatilitetsaktier.

De största innehaven i fondens portfölj vid månadsskiftet var Alphabet, Nvidia och Apple med vikter om 4,70, 4,36 respektive 4,27 procent.

Fonden Alfred Berg Global Corporate Enhanced Index R (HSEK) minskade 0,37 procent i december, vilket var bättre än fondens jämförelseindex som minskade 0,39 procent. Under det gångna helåret steg fonden 5,00 procent, vilket var bättre än fondens jämförelseindex som steg 4,51 procent. Det framgår av en månadsrapport från fondens förvaltare Stefan Larsson och Magnus Vatne Nybø.

Förvaltarna skriver inledningsvis att investment grade-obligationer steg marginellt till 4,34 procent i december, samtidigt som kreditspreadarna minskade med 3 baspunkter till 79 baspunkter.

Räntan, både i euro och dollar steg till 3,22 respektive 4,84 procent, medan kreditspreadarna i euro och dollar sjönk till 78, respektive 79 baspunkter.

"Med stigande räntor så faller priset på obligationer, vilket tillsammans med ett positivt räntebidrag medförde att index totalt har haft en negativ avkastningsutveckling på -0,40 procent valutasäkrat till SEK under december", skriver förvaltarna.

Vidare skriver de att amerikanska centralbanken Federal Reserve genomförde ytterligare en räntesänkning om 25 punkter i december, till intervallet 3,50-3,75 procent.

"Samtidigt blev det tydligt att det råder ökade meningsskiljaktigheter inom FOMC kring hur snabbt penningpolitiken bör lättas ytterligare. Marknaden prisar in fortsatta räntesänkningar under 2026, med bred förväntan om två sänkningar – sannolikt i mars och juni – i takt med att inflationstrycket avtar och arbetsmarknaden gradvis kyls av."

Den europeiska motsvarigheten ECB lämnade däremot räntan oförändrad, men justerade upp prognoserna för BNP-tillväxten och inflationen. ECB-chefen Christine Lagarde uttryckte sig neutralt kring den framtida ränteutvecklingen.

"Samtidigt kvarstår ett tydligt underliggande inflationstryck i euroområdet, där tjänsteinflationen fortsatt är förhöjd på knappt 4 procent i årstakt, drivet av fortsatt stark löneutveckling."

Kreditspreadarna beskrivs handlas på mycket snäva nivåer och i relation till den makroekonomiska bilden framstår de som ansträngda, enligt förvaltarna. Samtidigt bedöms den fundamentala bilden för företag som fortsatt stabil, vilket minskar de kortsiktiga riskerna.

Under månaden har fonden utfört en portföljrebalansering för att implementera modellportföljen.

Durationen uppgick vid månadsskiftet till 5,62 år. Portföljräntan i lokal valuta uppgick till 4,38 procent, vilket var något högre än index på 4,30 procent. Valutasäkrat motsvarade detta 3,04 procent i svenska kronor, jämfört med 2,90 procent för jämförelseindex.

De största innehaven i fonden var vid månadsskiftet Humana, Athene Holding och Santander, med portföljvikter om 1,05, 1,02 respektive 1,01 procent.