Nyhetsarkiv

Veckan präglades av ett historiskt genombrott i Mellanöstern, där Israel och Hamas nådde en överenskommelse om den första fasen i USA:s fredsplan för Gaza. Efter månader av indirekta förhandlingar i Egypten, med stöd från Qatar, Turkiet och USA, bekräftade både Hamas och Israels premiärminister Benjamin Netanyahu att ett avtal nu slutits. Enligt uppgörelsen ska samtliga gisslan i Gaza friges i utbyte mot cirka 2 000 palestinska fångar. Utväxlingen väntas ske inom 72 timmar från det att avtalet formellt trätt i kraft, vilket enligt källor till AFP och Haaretz kan ske redan under helgen.

USA inleddes veckan med nya rekord för guld, som klättrade över 3.800 dollar per uns efter att PCE-inflationen kommit in i linje med förväntningarna och marknaden därmed prissatte en mycket hög sannolikhet för ytterligare Fed-sänkningar i oktober och december.

Veckan präglades av USA, både politiskt och ekonomiskt. President Donald Trumps beslut om nya visumavgifter för H-1B-programmet skapade initialt kaos bland visuminnehavare i landet, men lugnade sig efter Vita husets förtydligande om att befintliga visuminnehavare inte berörs. Åtgärden markerar dock en tydlig kursändring mot en mer restriktiv migrationspolitik. Samtidigt inledde Vita huset en ny importutredning inom robotteknik, industrimaskiner och medicinteknik, något som kan leda till nya tullar med breda effekter, inte minst för fordons- och vårdindustrin.

Veckan präglades av USA och Federal Reserve, där fokus låg på räntebeskedet. Fed sänkte som väntat styrräntan med 25 punkter till 4,00–4,25 procent. Beslutet var splittrat: den nytillträdda ledamoten Stephen Miran förespråkade en större sänkning på 50 punkter, men Jerome Powell underströk att det inte fanns ”brett stöd” för ett så stort steg. Han beskrev i stället beslutet som en riskhanteringssänkning, motiverat av en arbetsmarknad som kylts snabbare än väntat, samtidigt som tullarnas effekt bedöms vara en engångshöjning av prisnivån snarare än början på en ny inflationsprocess. Marknadsreaktionen blev ryckig, aktier steg inledningsvis men föll tillbaka, medan dollarn försvagades något.

Den gångna veckan präglades av flera händelser som tydligt påverkat både marknader och geopolitik. På råvarusidan noterades guldpriset på en ny rekordnivå över 3.500 dollar per uns, en uppgång som drivits av ökad osäkerhet kring den amerikanska centralbanken samt växande förväntningar på räntesänkningar från Fed. Den senaste tidens turbulens kring president Donald Trumps försök att avsätta en Fed-ledamot har bidragit till att investerare söker sig mot säkra tillgångar, vilket förstärkt guldrallyt.

Den gångna veckan har präglats av utvecklingen kring kriget i Ukraina, där USA:s president Donald Trump och Rysslands president Vladimir Putin för första gången sedan 2019 träffades för direkta samtal. Mötet gav inget fredsavtal, men båda beskrev det som konstruktivt. Trump menade att de två ledarna var överens på flera centrala punkter, samtidigt som Putin betonade att Ryssland är intresserat av en lösning men varnade Ukraina och EU för att försvåra processen. Trump har återigen antytt att ett framtida avtal sannolikt innebär territoriella eftergifter från Ukraina, en linje som mött motstånd i Kiev och i flera europeiska huvudstäder.

Efter den svaga amerikanska sysselsättningsrapporten i fredags förra veckan, fortsatte marknaderna under tisdagen att positionera sig för en kommande räntesänkning från Federal Reserve i september. Räntorna på långa statsobligationer sjönk ytterligare på måndagen, om än i ett lugnare tempo, med den amerikanska tioårsräntan nu 15 punkter lägre än på torsdagen föregående vecka. Motsvarande nedgång i Tyskland och Sverige var 5 respektive 7 punkter.

Federal Reserve höll styrräntan oförändrad på 4,25–4,50 % för femte mötet i år. För första gången sedan 1993 röstade två ledamöter för att sänka räntan med 25 punkter, vilket signalerar en intern splittring i Fed. Jerome Powell betonade att den ekonomiska aktiviteten har dämpats, särskilt inom tjänstesektorn, samtidigt som inflationen drivs upp av tullar på varor, trots att pristrycket på tjänster har avtagit. Samtidigt visade den amerikanska kärninflationen, enligt PCE-index, en av årets snabbaste takter med 2,8 % i juni, medan privatkonsumtionen ökade marginellt (+0,3 %). Marknaden tolkade detta som att Fed fortsatt håller fast vid en försiktig hållning.

Veckan har präglats av fortsatt sjunkande inflationstal, både i Sverige och euroområdet, samtidigt som tecken på en försvagad arbetsmarknad i USA bidragit till osäkerhet på marknaden. I Sverige visade SCB:s snabbestimat att inflationen, mätt som KPIF, landade på 2,3 procent i maj – oförändrat från april, men något under analytikernas förväntningar. Särskilt noterbart var att kärninflationen, KPIF exklusive energi, föll till 2,5 procent från 3,1 procent. Det innebär att inflationen nu ligger tydligt under Riksbankens tidigare prognos och stärker bilden av att prisökningstakten gradvis är på väg ned.

Veckan präglades återigen av osäkerhet kring USA:s handelspolitik, sedan ett tillfälligt domstolsbeslut mot president Trumps tullar snabbt överklagats och satts på paus. En federal domstol beslutade först att blockera flera av de tullar som införts med stöd av nödlagar – men domstolen gav regeringen rätt att tills vidare upprätthålla tullarna i väntan på slutlig prövning.