Nyhetsarkiv

Veckan dominerades återigen av geopolitik, stabiliserande men blandade makrosignaler och fortsatt osäkerhet kring penningpolitiken. På den geopolitiska arenan tog fredssamtalen mellan USA och Ukraina ett steg framåt. Parterna enades om ett utkast med 19 fredspunkter, även om de mest kontroversiella frågorna, som statusen för ryskockuperade områden, ännu står utanför överenskommelsen. Förhandlingarna i Genève beskrivs som konstruktiva, men flera centrala frågor återstår att lösas på ledningsnivå.

Veckan dominerades av fortsatt turbulens på riskmarknaderna, där kryptovalutor, amerikanska techbolag och ränteförväntningar drog åt olika håll. Bitcoin föll tillbaka till runt 83 000 dollar efter att ha varit uppe nära 125 000 dollar i oktober, ett ras på drygt 30 procent som raderat omkring 600 miljarder dollar i marknadsvärde sedan toppen. Fallet kommer utan tydlig nyhetsutlösare, men tolkas delvis i ljuset av den historiska fyrårscykeln kring halveringen av mining-belöningen, samtidigt som allt fler nu ser bitcoin som en makrotillgång som rör sig med likviditet, dollarförstärkning och riskaptit i stort.

Veckan bestod av nya inflationsöverraskningar och fortsatt blandad global makrostatistik. I Kina steg konsumentpriserna med 0,2 procent i oktober, vilket var högre än väntat. Industriproduktionen ökade samtidigt med 4,9 procent, lägre än prognosen på 5,5 procent, vilket dämpade förhoppningarna om en bredare återhämtning. Den nationella arbetslösheten sjönk marginellt till 5,1 procent.

Veckan präglades av fortsatt fokus på relationen mellan USA och Kina och en blandad global konjunkturbild. I Kina föll RatingDog/S&P:s industri-PMI mer än väntat till 50,6, fortfarande strax över tillväxtgränsen men med tydligt svagare fart där alla delkomponenter utom sysselsättning backade. Peking har samtidigt skiftat fokus mot arbetet med den 15:e femårsplanen, och marknaden räknar med fler åtgärder för att stötta inhemsk efterfrågan om siffrorna fortsätter mjukna.

Veckan kretsade runt två saker: Fed bekräftade att räntesänkningscykeln är igång, och Trump och Xi lyckades faktiskt ta ner temperaturen i handelskonflikten. Fed sänkte som väntat 25 punkter till 3,75–4,00 %, och även om Jerome Powell var noga med att säga att en december-sänkning ”inte är given” var signalen ändå tydlig: sysselsättningen mattas, QT avslutas i december och kommittén är mer oroad för att hålla räntan för högt för länge än för en lite för snabb lättnad. Två ledamöter reserverade sig i olika riktningar vilket visar hur ovanligt spretigt FOMC är just nu.

Veckan präglades av ett historiskt genombrott i Mellanöstern, där Israel och Hamas nådde en överenskommelse om den första fasen i USA:s fredsplan för Gaza. Efter månader av indirekta förhandlingar i Egypten, med stöd från Qatar, Turkiet och USA, bekräftade både Hamas och Israels premiärminister Benjamin Netanyahu att ett avtal nu slutits. Enligt uppgörelsen ska samtliga gisslan i Gaza friges i utbyte mot cirka 2 000 palestinska fångar. Utväxlingen väntas ske inom 72 timmar från det att avtalet formellt trätt i kraft, vilket enligt källor till AFP och Haaretz kan ske redan under helgen.

USA inleddes veckan med nya rekord för guld, som klättrade över 3.800 dollar per uns efter att PCE-inflationen kommit in i linje med förväntningarna och marknaden därmed prissatte en mycket hög sannolikhet för ytterligare Fed-sänkningar i oktober och december.

Veckan präglades av USA, både politiskt och ekonomiskt. President Donald Trumps beslut om nya visumavgifter för H-1B-programmet skapade initialt kaos bland visuminnehavare i landet, men lugnade sig efter Vita husets förtydligande om att befintliga visuminnehavare inte berörs. Åtgärden markerar dock en tydlig kursändring mot en mer restriktiv migrationspolitik. Samtidigt inledde Vita huset en ny importutredning inom robotteknik, industrimaskiner och medicinteknik, något som kan leda till nya tullar med breda effekter, inte minst för fordons- och vårdindustrin.

Veckan präglades av USA och Federal Reserve, där fokus låg på räntebeskedet. Fed sänkte som väntat styrräntan med 25 punkter till 4,00–4,25 procent. Beslutet var splittrat: den nytillträdda ledamoten Stephen Miran förespråkade en större sänkning på 50 punkter, men Jerome Powell underströk att det inte fanns ”brett stöd” för ett så stort steg. Han beskrev i stället beslutet som en riskhanteringssänkning, motiverat av en arbetsmarknad som kylts snabbare än väntat, samtidigt som tullarnas effekt bedöms vara en engångshöjning av prisnivån snarare än början på en ny inflationsprocess. Marknadsreaktionen blev ryckig, aktier steg inledningsvis men föll tillbaka, medan dollarn försvagades något.

Den gångna veckan präglades av flera händelser som tydligt påverkat både marknader och geopolitik. På råvarusidan noterades guldpriset på en ny rekordnivå över 3.500 dollar per uns, en uppgång som drivits av ökad osäkerhet kring den amerikanska centralbanken samt växande förväntningar på räntesänkningar från Fed. Den senaste tidens turbulens kring president Donald Trumps försök att avsätta en Fed-ledamot har bidragit till att investerare söker sig mot säkra tillgångar, vilket förstärkt guldrallyt.