Davos i skuggan av handelspolitik och geopolitik

2026-01-23

Veckan dominerades av det globala toppmötet i Davos, där geopolitik, handel och säkerhet i hög grad tog över agendan från traditionella tillväxt- och inflationsfrågor. Särskilt stort fokus riktades mot Donald Trumps tal, där Grönlandsfrågan, tullhot och relationen mellan USA och Europa åter hamnade i centrum, med tydliga marknadsreaktioner som följd.

Inledningsvis skapade Trumps hot om tullar mot åtta europeiska länder, däribland Sverige, betydande oro. Bakgrunden var ländernas stöd till Danmark i frågan om Grönland, som Trump återigen tydligt markerade att USA vill ta kontroll över. Börsterminer i Europa pekade tydligt ned och investerare påmindes om turbulensen från tullsmockan våren 2025.

Samtidigt präglades marknadens reaktion av det så kallade ”TACO”-fenomenet, ”Trump Always Chickens Out”, där investerare i allt högre grad räknar med att presidenten backar när marknadsreaktionerna blir för negativa. Och mycket riktigt mildrades oron snabbt. Under sitt Davostal uteslöt Trump militärt våld mot Danmark och signalerade i stället vilja till förhandlingar. Kort därefter presenterades ett ramverk tillsammans med Natos generalsekreterare Mark Rutte, vilket ledde till att tullhoten drogs tillbaka.

Börserna reagerade omedelbart positivt. Stockholmsbörsen återhämtade större delen av nedgången, och Wall Street stärktes tydligt när risken för en akut handelseskalering minskade.

Samtidigt visade veckan hur ansträngda relationerna mellan USA och EU är. EU-parlamentet beslutade initialt att frysa ratificeringsprocessen av handelsavtalet med USA som svar på Trumps hot kopplade till Grönland. Retoriken var ovanligt skarp, och diskussioner om motåtgärder, inklusive omfattande hämndtullar och användning av EU:s anti-tvångsinstrument, tog fart.

Efter Trumps vändning och tillbakadragna tullhot öppnade dock EU åter för att gå vidare med avtalet. Mot slutet av veckan signalerades att en ny omröstning kan bli aktuell, vilket åter gav visst hopp om stabilare handelsrelationer, om än på fortsatt skakig grund.

På makrosidan visade Kina den svagaste BNP-tillväxten på tre år. BNP ökade 4,5 procent i årstakt under fjärde kvartalet, samtidigt som tillväxten i kvartalstakt bromsade tydligt. Arbetslösheten låg kvar på 5,1 procent och demografisk statistik visade fortsatt fallande födelsetal, vilket understryker de långsiktiga strukturella utmaningarna. Myndigheterna signalerade mer proaktiv politik för att stimulera inhemsk efterfrågan under 2026.

I Japan fortsatte signalerna att vara blandade. Industriproduktionen föll i november och exportökningen i december kom in under förväntan. Samtidigt dominerades den politiska agendan av premiärminister Sanae Takaichis beslut att utlysa nyval i februari, i syfte att säkra stöd för ökade offentliga utgifter och en mer offensiv säkerhetspolitik.

I USA överraskade tillväxten positivt. BNP för tredje kvartalet reviderades upp till 4,4 procent i årstakt. Samtidigt bekräftade Fed-favoriten core PCE att inflationstrycket är något segare än önskat, med en årstakt på 2,8 procent i november. Privat konsumtion fortsatte att växa stabilt, vilket ger Federal Reserve utrymme att avvakta med ytterligare räntesänkningar.

I Europa föll inflationen i euroområdet till 1,9 procent i december, lägre än väntat, och de tyska producentpriserna fortsatte att sjunka. Samtidigt visade BNP-siffror från Tyskland och Frankrike på låg men positiv tillväxt, vilket bidrog till bilden av en försiktig stabilisering snarare än en tydlig återhämtning.

IMF:s uppdaterade prognos gav ett visst stöd till riskaptiten. Global tillväxt väntas uppgå till 3,3 procent 2026, något högre än tidigare prognoser. AI-drivna investeringar och fortsatt relativt gynnsamma finansiella förhållanden lyfts som stödjande faktorer. Samtidigt betonar IMF att riskerna är tydligt snedvridna mot nedsidan, med handelsspänningar, geopolitik och potentiella bakslag kopplade till AI-investeringar som centrala osäkerhetsfaktorer.

Nästa vecka blir intensiv med stort fokus på centralbanker och tillväxtdata. Federal Reserve lämnar räntebesked på onsdag. I Sverige kommer både BNP-snabbestimat och Riksbankens räntebesked på torsdagen, vilket ger en viktig temperaturmätare på återhämtningen och ränteutsikterna, samtidigt som veckan kompletteras med svenska sentiment- och detaljhandelssiffror samt preliminära BNP- och inflationssiffror från flera europeiska ekonomier.

Max Matthiessen Värdepapper AB (”MMVP”) är ett värdepappersbolag med tillstånd att bedriva värdepappersrörelse. MMVP är registrerat hos bolagsverket och står under Finansinspektionens tillsyn. Innehållet i denna nyhetsnotis är av generell karaktär och tar inte hänsyn till din ekonomiska situation, ditt syfte med investeringar eller andra specifika behov och utgör därmed inte ett investeringsråd. Innehållet ska inte heller betraktas som en investeringsanalys eller en investeringsrekommendation. Placeringar i finansiella instrument är förknippade med ekonomisk risk. Du ansvarar själv för risken med dina investeringar och måste således själv skaffa dig kännedom om instrumentens egenskaper och risker. MMVP tar inte ansvar för den skada som kan uppkomma på grund av fel eller brister i den lämnade informationen. Åsikter och uttalanden i nyhetsnotisen, som kommer från för MMVP utomstående personer, delas inte nödvändigtvis av MMVP. Innehållet i nyhetsnotisen är skyddat av upphovsrätt och får inte kopieras, distribueras eller publiceras utan MMVP:s tillstånd.