Räntesänkning från FED

2025-12-12

Veckan som varit har bestått av tydliga penningpolitiska signaler från USA, blandade makroekonomiska utfall i Europa och Asien samt fortsatt geopolitisk osäkerhet kring kriget i Ukraina. Den amerikanska centralbanken stod åter i centrum när Fed genomförde sin tredje raka räntesänkning och sänkte intervallet till 3,50–3,75 procent. Marknaden hade redan prisat in beslutet, men den splittrade omröstningen, med tre ledamöter som röstade emot, underströk att kommittén är långt ifrån enig om den fortsatta riktningen. Jerome Powell betonade att inflationstrycket har lättat men fortfarande är något förhöjt, i stor utsträckning drivet av de tullar som införts av Trump-administrationen. Fed signalerar nu att man är väl positionerad att avvakta och utvärdera inkommande makrodata, och investerare tolkar det som att räntesänkningstakten framöver blir betydligt mer datastyrd.

Marknadens fokus riktades även mot de ekonomiska prognoserna i Fed:s nya räntebana. Styrräntan väntas ligga kring 3,4 procent i slutet av 2026, vilket är oförändrat från september. Inflationen väntas inte nå 2 procent förrän framåt 2028, trots att kärn-PCE justerades ned marginellt i prognosen. På den efterföljande presskonferensen gjorde president Trump klart att han anser sänkningen vara för liten och att han avser att intervjua kandidater för att ersätta Powell när mandatet löper ut i maj. Det politiska trycket på Fed riskerar därmed att öka ytterligare under nästa år.

I Europa överraskade tysk industriproduktion kraftigt på uppsidan med en ökning på 1,8 procent i oktober. Detta stod i tydlig kontrast till förväntningarna om ett fall och gav visst stöd åt bilden av att euroområdets industri kan vara på väg mot en stabiliseringsfas. Samtidigt fortsätter den tyska detaljhandeln att tyngas av rekordlågt konsumentförtroende inför julhandeln, vilket dämpar utsikterna för inhemsk efterfrågan.

På den geopolitiska scenen ökade spänningarna kring det amerikanska fredsinitiativet i Ukraina. President Trump uttryckte offentlig kritik mot Zelenskyj och ifrågasatte Ukrainas vilja att acceptera det senaste förslaget, samtidigt som europeiska ledare samlades i London för att utvärdera nästa steg. Förhandlingarna är fortsatt osäkra, och flera av de centrala punkterna, särskilt territoriell status och framtida militära begränsningar, saknar fortfarande lösningar.

I Kina kom inflationssiffrorna i linje med förväntan, medan producentpriserna föll mer än prognostiserat, vilket visar på fortsatt svag prisdynamik i industrin. Den inhemska efterfrågan förblir splittrad, och tillväxtsignalerna är begränsade. I Japan föll hushållens konsumtion överraskande med 3,5 procent i oktober, en av de svagaste månadsutfallen på flera år, vilket visar att konsumtionsåterhämtningen ännu inte har fått fäste.

Den svenska ekonomin försvagades samtidigt ytterligare. BNP föll 0,3 procent i oktober och näringslivets produktion minskade 1,4 procent, med ett särskilt kraftigt fall i industrin. Hushållens konsumtion backade efter flera månaders uppgång, och den samlade bilden pekar på att återhämtningen är bräcklig. Svagare inhemsk efterfrågan, fortsatt osäker extern miljö och lägre produktionsnivåer gör att Riksbanken går in i nästa veckas räntebesked med tydligare dämpade konjunktursignaler än tidigare.