Efter den kraftiga börsras som skedde i våras så har flera av världens börser återhämtat sig starkt. Tyvärr har det varit tuffare för länderna i Europa där börserna i genomsnitt låg på minus 11 procent den 31 juli.

Det svenska indexet OMXS30 har återhämtat sig bra men har ändå några procentenheter kvar till nollan, det danska indexet OMXC25 låg det 31 juli på nästan 14 procent plus för året. I Norge har det varit tyngre då landet till stor del förlitar sig på oljan, som dykt i värde under året. Osloindexet låg den sista juli på minus 11 procent, vilket är i linje med snittet för Europa.

De tre största ekonomierna i Europa har en bit kvar innan de når nollstrecket, tyska DAX-indexet låg på minus 7 procent, brittiska Dow Jones UK minus 23 och franska CAC 40 på minus 21 procent. Det är tydligt att dessa länder haft det tufft, och de stora nedstängningarna har tagit ut sin rätt på börserna. Trots de rekordstora stödpaketen så blir det svårt när nästan hela samhället stått stilla.

Det finns flera anledningar till att Europa är så hårt drabbat, en är att flera länder haft det skralt i många år (då främst inte länderna ovan), vissa länder har kämpat på sedan börskraschen 2008 och framförallt eurokrisen 2012 – 2013 med att återställa sina statsskulder till mer normala nivåer. En annan anledning är att många europeiska index är mer konjunkturkänsliga än till exempel USA, som klarat sig bra genom krisen. USA har många stora (läs gigantiska) teknikbolag, där flera av dessa nästintill gått starkare ur denna kris än när den började, vilket har tryckt upp avkastningarna.

För att hålla liv i ekonomierna och för att förhindra en total kollaps på marknaderna så har stödpaketen varit av aldrig tidigare skådad storlek. Detta har varit livsnödvändigt, men är samtidigt oroande för framtiden. Kortsiktigt tolkas detta positivt på aktiemarknaden då det innebär att räntorna trycks ner och att den potentiella avkastningen på ränteinvesteringar blir lägre, då stödköp av obligationer sänker risken. På lång sikt så ökar statsskulderna, och någonstans måste det väl ändå finnas en gräns? När slutar stödköpen och krispaketen? Hög arbetslöshet, högre statsskulder och redan låga räntor, vad händer då? Ja det återstår att se, men visst finns det orosmoln framöver. Kortsiktigt däremot så verkar det sannolikt att börserna fortsätter uppåt, men det kan vara klokt att ta sig en funderare på hur stora risker man vill ta i sitt sparande, och hur lång ens sparhorisont är.

Möjligheter:

• Förväntat låga räntor under lång tid
• Stödköp av obligationer sänker risken/avkastningen på ränteplaceringar, vilket i sin tur gynnar aktiemarknaden då man söker avkastning.
• Man kommer allt närmare ett vaccin mot Covid-19, ett sådant skulle säkerligen göra många investerare lugnare och tryggare.
  

Hot:

• Ökande statsskulder. Vi kommer komma till en gräns där länder inte längre kan pumpa in pengar i det finansiella systemet.
• Många länder ser att antalet insjuknande i Covid-19 återigen ökar, nya nedstängningar lär skapa rädsla på börserna.
• Ökande arbetslöshet, vilket är oundvikligt. Minskar konsumtion och investeringsviljan.

Fondmarknaden.se

Denna information ska inte betraktas som någon form av individuellt utformad rekommendation om investering. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.