Nyhetsarkiv

Fonden Vinga Corporate Bond A steg 0,48 procent i december. Under det gångna helåret steg fonden 4,08 procent. Det framgår av en månadsrapport skriven av chefsförvaltaren Stefan Westfeldt.

Förvaltaren skriver att nordiska högräntor gick sämre än globala högräntor under 2025. Detta då den nordiska marknaden uppges ha växt snabbt under första halvåret för att sedan befinna sig i en överutbudssituation under andra delen av året.

"Obligationspriserna trycktes tillbaka och flera nya emissioner som till exempel Trustly och Oatly fick en dålig start i andrahandsmarknaden. Det betyder att vi går in i 2026 med låga obligationspriser samtidigt som Sverige går in i en högkonjunktur. En riktigt bra kombination för Vinga Corporate Bond", skriver förvaltaren.

Förvaltaren lyfter vidare att man under månaden mottog positiva nyheter från Orexo.

"Bolaget säljer sina Zubsolv-rättigheter i USA för runt SEK 1bn. Samtidigt återköps den utestående obligationen till priset 103,25. Det blev en trevlig julklapp eftersom obligationen handlade runt pris 95 innan beskedet. Försäljning visade att det var värt att vänta på refinansieringen, speciellt med tanke på att obligationen löpande genererar en årlig kupong på 8,3 procent", kommenterar Westfeldt.

Gällande portföljaktiviteten har fonden under månaden minskat sitt innehav i K2A. Enligt förvaltaren hade fondens exponering mot fastighetssektorn vuxit sig för stor, varför man reducerade positionen.

Fondens yield låg vid månadsskiftet på 10,9 procent, samtidigt som den genomsnittliga kupongen i fonden låg på 9,1 procent, vilket innebär en avkastning om 0,75 procent i månaden för fonden vid oförändrade priser. Durationen uppgick till 0,5 år.

De största emittenterna i fonden var Heimstaden, Force Bidco och Mutares med portföljvikter om 5,6, 5,2 respektive 4,6 procent.

De största sektorerna i fonden var vid månadsskiftet mat och dryck, finansiella tjänster, samt mjukvaror- och tjänster med vikter om 10,9, 10,1 respektive 9,5 procent.

Sverige var samtidigt den största marknaden med en exponering om 57,3 procent, följt av Norge och Danmark på 12,0 respektive 9,4 procent.

Fonden Alfred Berg Sverige Gambak R (SEK) steg 2,21 procent i december, vilket var sämre än fondens jämförelseindex som steg 2,60 procent. Under det gångna helåret steg fonden 16,01 procent, vilket var bättre än fondens jämförelseindex som steg 13,62 procent. Det framgår av en månadsrapport från fondens förvaltare Anna Jakobson, Dan Fredriksson och Leif Eriksrød.

Inledningsvis konstaterar förvaltarna att börsåret 2025 avslutades positivt och att SBX Index steg med totalt 13 procent under året.

I december låg industrisektorn i täten, vilket förklaras av hopp om att industrikonjunkturen ska stabiliseras och vända upp under de kommande åren. Dessutom gynnade förväntningar om lägre räntor i USA och ett stabilare omvärldsklimat, enligt förvaltarna. Även finanssektorn gick starkt under månaden, där i synnerhet EQT presterade starkt.

"Större transaktionsaktivitet förbättrar utsikterna till att PE-bolagen skall kunna leverera intäkter från s.k. 'carried interest', överavkastning från investeringar, i tillägg till de fasta fondavgifterna", skriver förvaltarna.

I andra änden tyngde hälsovårdssektorn, där bland annat Astra Zeneca och Sectra återfanns i botten.

Gällande fondens utveckling var den något sämre än jämförelseindex under månaden, vilket till stor del kan förklaras av Clas Ohlsons negativa utveckling.

"Efter att ha varit en av årets vinnare, så föll kursen kraftigt i samband med delårsrapporten då den organiska försäljningstillväxten var något lägre än tidigare. I fonden hade vi före rapporten minskat vår position något, men har behållit majoritet av innehavet och tror fortsatt på vår investering."

Även Verisure tyngde avkastningen, men utan några bolagsspecifika nyheter.

Bland de positiva bidragsgivarna fanns istället EQT och Boliden, som bland annat gynnades av stigande guld- och silverpriser.

De största innehaven i fondens portfölj vid månadsskiftet var Investor, Atlas Copco och Volvo med vikter om 10,42, 9,13 respektive 6,91 procent.

Fonden Alfred Berg Short Global IG Corporate Bond Fund R (HSEK) steg 0,13 procent i december, vilket var sämre än fondens jämförelseindex som steg 0,15 procent. Under det gångna helåret steg fonden 3,06 procent, vilket var sämre än fondens jämförelseindex som steg 3,31 procent. Det framgår av en månadsrapport.

Förvaltarna skriver inledningsvis att investment grade-obligationer med löptid mellan ett och tre år uppvisade marginellt stigande räntor till 3,56 procent i december, samtidigt som kreditspreadarna var oförändrade på 57 baspunkter.

Räntan i euro steg samtidigt till 2,69 procent, medan den i dollar sjönk till 4,07 procent. Kreditspreadarna i euro sjönk samtidigt till 58 baspunkter och var oförändrade i dollar på 53 baspunkter.

"Med stigande räntor faller normalt priset på obligationer men ett positivt räntebidrag medförde att index har haft en positiv avkastningsutveckling på 0,14 procent valutasäkrat till SEK under december.", skriver förvaltarna.

Vidare skriver de att amerikanska centralbanken Federal Reserve genomförde ytterligare en räntesänkning om 25 punkter i december, till intervallet 3,50-3,75 procent.

"Samtidigt blev det tydligt att det råder ökade meningsskiljaktigheter inom FOMC kring hur snabbt penningpolitiken bör lättas ytterligare. Marknaden prisar in fortsatta räntesänkningar under 2026, med bred förväntan om två sänkningar – sannolikt i mars och juni – i takt med att inflationstrycket avtar och arbetsmarknaden gradvis kyls av."

Den europeiska motsvarigheten ECB lämnade däremot räntan oförändrad, men justerade upp prognoserna för BNP-tillväxten och inflationen. ECB-chefen Christine Lagarde uttryckte sig neutralt kring den framtida ränteutvecklingen.

"Samtidigt kvarstår ett tydligt underliggande inflationstryck i euroområdet, där tjänsteinflationen fortsatt är förhöjd på knappt 4 procent i årstakt, drivet av fortsatt stark löneutveckling."

Kreditspreadarna beskrivs handlas på mycket snäva nivåer och i relation till den makroekonomiska bilden framstår de som ansträngda, enligt förvaltarna. Samtidigt bedöms den fundamentala bilden för företag som fortsatt stabil, vilket minskar de kortsiktiga riskerna.

Under månaden har fonden utfört en portföljrebalansering för att implementera modellportföljen. Durationen uppgick vid månadsskiftet till 1,75 år. Portföljräntan i lokal valuta uppgick till 3,70 procent, vilket var något högre än index på 3,52 procent. Valutasäkrat motsvarade detta 2,50 procent i svenska kronor, jämfört med 2,28 procent för jämförelseindex.

Fonden Alfred Berg Nordic Small Cap R (SEK) steg 2,17 procent i december, vilket var bättre än fondens jämförelseindex som steg 1,52 procent. Under det gångna helåret steg fonden 9,30 procent, vilket var bättre än fondens jämförelseindex som steg 7,21 procent. Det framgår av en månadsrapport från fondens förvaltare Dan Fredrikson och Kristian Tunaal.

Inledningsvis beskriver förvaltarna slutet av börsåret som positivt, där de nordiska småbolagen steg med 0,88 procent, mätt i MSCI Nordic Small Cap i svenska kronor. Trots uppgången var utvecklingen sämre än för de större bolagen som steg med 2,6 procent, mätt i MSCI Nordic Index.

De sektorer som presterade bäst i småbolagssegmentet under månaden var industri och finans, medan hälsovård och fastigheter utvecklades svagast.

"Inom industrisektorn finns förhoppningar om att konjunkturen stabiliserats och vänder upp under 2026 där förväntningar om ytterligare räntesänkningar i USA är en av de drivande faktorerna", skriver förvaltarna.

Bland de nordiska marknaderna utvecklades den finska starkast och steg med 4,9 procent, följd av Norge och Danmark som ökade med 4,9 respektive 4,0 procent. Sverige utvecklades samtidigt svagast och steg med 2,6 procent.

Gällande fondens utveckling var den bättre än jämförelseindex, vilket till stor del förklaras av aktieurvalet. Övervikterna i Per Aarsleff och Boliden bidrog mest positivt till relativavkastningen under månaden.

"Boliden tillkännagav under början av december sin produktionsprognos för 2026, där investeringarna förväntas minska med drygt 3 procent från föregående år och kopparhalterna i Aitik förbättras under andra halvåret 2026. En stark utveckling av kopparpriset och ädelmetallerna guld och silver bidrog likaså positivt. "

I andra änden tyngde övervikterna i Clas Ohlson och Puuilo den relativa utvecklingen mest.

"I fallet Clas Ohlson som varit en av årets vinnare föll kursen kraftigt i samband med delårsrapporten där den organiska försäljningstillväxten var något lägre än väntat. I finska Puuilo var utvecklingen liknande där rapporten kom in svagare än marknadens förväntningar på grund av bland annat högre personalkostnader."

De största innehaven i fondens portfölj vid månadsskiftet var Ambea, Per Aarsleff och Sparebanken Norge med vikter om 3,89, 3,38 respektive 3,19 procent.

Fonden Alfred Berg Nordisk Likviditet Pluss ACC R (SEK) steg 0,22 procent i december, vilket var bättre än fondens jämförelseindex som steg 0,20 procent. Under det gångna helåret steg fonden 2,88 procent, vilket var sämre än fondens jämförelseindex som steg 3,01 procent. Det framgår av en månadsrapport från fondens förvaltare Morten Steinsland, Torolv Herstad och Thomas Eitzen.

Inledningsvis skriver förvaltarna att 2025 blev ett bra år för investerare på räntemarknaden, där kreditmarknaden i euro var särskilt stark och smittade av sig på lokala marknader. Samtidigt steg långa räntor i euro samt i norska och svenska kronor, trots att centralbankerna sänkte sina styrräntor.

I december kom dessutom de amerikanska inflationssiffrorna in lägre än väntat på 2,7 procent, jämfört med väntade 3,1 procent. Marknaden förväntar sig för tillfället att den amerikanska centralbanken Federal Reserve kommer genomföra två sänkningar under 2026.

"Utifrån norska makrosiffror noterar vi att utsikterna för inflation, arbetsmarknad och tillväxt är relativt oförändrade jämfört med föregående månad. Detta innebär att norska räntor hade liten anledning att förändras nämnvärt", skriver förvaltarna.

Kortfristiga räntor sjönk marginellt, medan längre, 5- och 10-åriga räntor steg något. För närvarande väntas räntan vara 0,2 procent lägre vid slutet av 2026 jämfört med nu, enligt förvaltarna.

Vidare konstateras att det varit många nettoteckningar i europeiska krediter under 2025 och att det funnits många köpare av relativt korta krediter, inte minst från södra Europa och Nederländerna.

"Å andra sidan ökade volymen av emissioner med 16 procent jämfört med 2024 – och man kan säga att utbud och efterfrågan samverkade relativt väl. Vi såg samma tendens i vårt universum med nordiska utgivare. Totalt sett slutade den emitterade volymen 23 procent högre än 2024."

Avslutningsvis beskrivs kreditpremierna ha förändrats marginellt under december, där amerikanska, såväl som europeiska och nordiska IG-krediter minskade med 0,01 till 0,03 procent.

De största innehaven i fondens portfölj vid månadsskiftet var Avinor, Hexagon och Sparebank 1 Nord-Norge med portföljvikter om 3,58, 3,26 respektive 2,74 procent.

Tyska börsoperatören Deutsche Börse är nära att slutföra en affär att köpa den europeiska fonddistributionsplattformen Allfunds Group för omkring 5,3 miljarder euro, med betalning i kontanter och aktier. Det uppger insatta personer för Bloomberg News.

En affär kan bli klar redan den när veckan, enligt källorna.

Deutsche Börsen bekräftade i slutet av november i fjol att man höll exklusiva diskussioner med Allfunds om ett möjligt förvärv av hela bolaget.

Allfunds aktie steg med 60 procent i fjol, vilket ger det Amsterdam-noterade bolaget ett börsvärde på 4,8 miljarder euro.

Det totala nysparandet i fonder uppgick till 202 miljarder kronor under 2025, vilket är det näst högsta nettoinflödet som noterats för ett enskilt år. Endast 2024 har varit högre. Fondsparandet beskrivs som överraskande starkt trots politisk och ekonomisk oro under året. Det framgår av ett pressmeddelande från Fondbolagens förening.

Störst inflöden gick till aktiefonder som hade nettoinsättningar på närmare 108 miljarder kronor. Långa räntefonder följde med inflöden på drygt 70 miljarder kronor. Även korta räntefonder och blandfonder uppvisade nettoinflöden på 12,6 respektive 4,4 miljarder kronor.

Vid utgången av 2025 uppgick den samlade fondförmögenheten i Sverige till 8 859 miljarder kronor och under året ökade fondförmögenheten med 504 miljarder kronor, varav 202 miljarder utgjordes av nysparande och 302 miljarder av värdeutveckling.

Globalfonder hade de största nettoinsättningarna bland aktiefonder med närmare 161 miljarder kronor, medan Europafonder uppvisade inflöden på cirka 50 miljarder kronor. Samtidigt gjordes stora nettouttag från Nordamerikafonder och branschfonder. Indexfonder stod för omkring 30 procent av nysparandet i aktiefonder under året.

Fonden Alfred Berg Nordic Investment Grade ACC R (SEK) steg 0,28 procent i december. Under det gångna helåret steg fonden 4,18 procent. Det framgår av en månadsrapport från förvaltarna Morten Steinsland, Torolv Herstad och Thomas Eitzen.

Inledningsvis skriver förvaltarna att 2025 blev ett bra år för investerare på räntemarknaden, där kreditmarknaden i euro var särskilt stark och smittade av sig på lokala marknader. Samtidigt steg långa räntor i euro samt i norska och svenska kronor, trots att centralbankerna sänkte sina styrräntor.

I december kom dessutom de amerikanska inflationssiffrorna in lägre än väntat på 2,7 procent, jämfört med väntade 3,1 procent. Marknaden förväntar sig för tillfället att den amerikanska centralbanken Federal Reserve kommer genomföra två sänkningar under 2026.

"Utifrån norska makrosiffror noterar vi att utsikterna för inflation, arbetsmarknad och tillväxt är relativt oförändrade jämfört med föregående månad. Detta innebär att norska räntor hade liten anledning att förändras nämnvärt", skriver förvaltarna.

Kortfristiga räntor sjönk marginellt, medan längre, 5- och 10-åriga räntor steg något. För närvarande väntas räntan vara 0,2 procent lägre vid slutet av 2026 jämfört med nu, enligt förvaltarna.

Vidare konstateras att det varit många nettoteckningar i europeiska krediter under 2025 och att det funnits många köpare av relativt korta krediter, inte minst från södra Europa och Nederländerna.

"Å andra sidan ökade volymen av emissioner med 16 procent jämfört med 2024 – och man kan säga att utbud och efterfrågan samverkade relativt väl. Vi såg samma tendens i vårt universum med nordiska utgivare. Totalt sett slutade den emitterade volymen 23 procent högre än 2024."

Avslutningsvis beskrivs kreditpremierna ha förändrats marginellt under december, där amerikanska, såväl som europeiska och nordiska IG-krediter minskade med 0,01 till 0,03 procent.

De största innehaven i fondens portfölj var Danske Bank, Stockholm Exergi och Nordea Eiendomskreditt med vikter om 3,34, 2,65 respektive 2,57 procent.

Fonden Alfred Berg Nordic Index R (SEK) steg 2,85 procent i december, vilket var i linje med fondens jämförelseindex som också steg 2,85 procent. Under det gångna helåret steg fonden 7,62 procent, vilket var bättre än fondens jämförelseindex som steg 7,27 procent. Det framgår av en månadsrapport skriven av fondens förvaltare Leif Eriksrød, Petter Tusvik och Janne Kvernland.

Inledningsvis skriver förvaltarna om de säsongsmönster som finns på finansmarknaden, som beskrivs vara särskilt starka vid slutet av året när det så kallade julrallyt brukar infinna sig. Det gjorde det även 2025, enligt förvaltarna, och alla större internationella index stängde på grönt, samtidigt som den nordiska marknaden steg med ungefär 3 procent.

Vidare lyfter man senaste rapportperioden, där de nordiska siffrorna beskrivs som något blandade med ungefär lika många rapporter över som under förväntan.

"Sammanfattningsvis var dock de positiva överraskningarna något fler än de negativa. Internationellt var bilden ganska god, på världsindexet var kvoten mellan positiva och negativa överraskningar över 2:1. Vi ser också att internationella estimat har höjts under de senaste tre månaderna, och detta är klart positivt", skriver förvaltarna.

De sektorer som utvecklats starkast i Norden under året är material, tillverkning och finans.

"Material betraktas ofta som en cyklisk sektor, så en uppgång i den sektorn innebär en optimistisk syn på världsekonomin. Samma sak kan sägas om industrin, medan finanssektorn har varit bra under större delen av 2025 (och 2024)."

De största innehaven i fondens portfölj vid månadsskiftet var Novo Nordisk, Investor och Atlas Copco med vikter om 8,88, 4,91 respektive 4,05 procent.

De största sektorerna var samtidigt industri, finans och hälsovård med vikter om 34,5, 22,9 respektive 14,7 procent.

Fonden Alfred Berg Nordic High Yield R (SEK) steg 0,57 procent i december, vilket var bättre än fondens jämförelseindex som steg 0,47 procent. Under det gångna helåret steg fonden 5,75 procent, vilket var sämre än fondens jämförelseindex som steg 7,45 procent. Det framgår av en månadsrapport från fondens förvaltare Henrik Emil Høyerholt, Maria Granlund och Anna-Karin Hempel.

Inledningsvis konstaterar förvaltarna att aktiviteten på den nordiska high yield-marknaden som vanligt avtog i december och aktiviteten även på andrahandsmarknaden var dämpad. Aktiviteten bedöms dock ta fart i januari med flertalet nya obligationsaffärer.

"Vi förväntar oss att primärmarknaden kommer att vara aktiv från mitten av januari. Marknaderna kan dock periodvis vara växlande under vintern, på grund av potentiell ökad volatilitet och osäkerhet. Handelskonflikter, pågående krig i Ukraina och annan geopolitisk instabilitet bidrar till osäkerheten", skriver förvlatarna.

Under 2025 har kreditspreadarna i nordiska high yield ökat med ungefär 70 punkter, vilket i huvudsak kan förklaras av så kallade roll-effekter, där nya obligationer ersätter lägre avkastningsobligationer. Riskpremierna i europeiska iTraxx-indexet föll samtidigt med 69 punkter under året.

Efter två månader med svagare utveckling levererade fonden den förväntade kupongavkastningen i december. Fonden har gynnats av en mer konservativ lutning i portföljen och en större kassa än normalt, enligt förvaltarna.

Vidare skriver förvaltarna att defaults i Norden har varit blygsam, men att nivåerna bedöms öka med ett större utbud av olika kreditkvaliteter, såväl som obligationer utgivna med enklare villkorsstruktur. En anledning till högre default-nivåer under 2026 är att en tredjedel av de emitterade obligationsvolymerna under året var från bolag ägda av private equity-bolag, skriver förvaltarna.

En viktig händelse under månaden var amerikanska Feds räntesänkning om 25 punkter.

"Men det fanns tydligen fler interna meningsskiljaktigheter kring takten på räntesänkningarna. Makrosiffror från USA påverkades fortfarande av att regeringen stängdes ner under hösten. Ytterligare räntesänkningar förväntas under 2026."

Det tilläggs avslutningsvis att de lägre räntorna framöver bör gynna bolagens kassaflöden och därmed vara positivt för kreditkvaliteten.

De största innehaven i fondens portfölj vid månadsskiftet var SFL Corp, B2 Impact och European Energy med vikter om 2,57, 2,50 respektive 2,43 procent.