Nyhetsarkiv

Den gångna veckan har präglats av utvecklingen kring kriget i Ukraina, där USA:s president Donald Trump och Rysslands president Vladimir Putin för första gången sedan 2019 träffades för direkta samtal. Mötet gav inget fredsavtal, men båda beskrev det som konstruktivt. Trump menade att de två ledarna var överens på flera centrala punkter, samtidigt som Putin betonade att Ryssland är intresserat av en lösning men varnade Ukraina och EU för att försvåra processen. Trump har återigen antytt att ett framtida avtal sannolikt innebär territoriella eftergifter från Ukraina, en linje som mött motstånd i Kiev och i flera europeiska huvudstäder.

Efter den svaga amerikanska sysselsättningsrapporten i fredags förra veckan, fortsatte marknaderna under tisdagen att positionera sig för en kommande räntesänkning från Federal Reserve i september. Räntorna på långa statsobligationer sjönk ytterligare på måndagen, om än i ett lugnare tempo, med den amerikanska tioårsräntan nu 15 punkter lägre än på torsdagen föregående vecka. Motsvarande nedgång i Tyskland och Sverige var 5 respektive 7 punkter.

Federal Reserve höll styrräntan oförändrad på 4,25–4,50 % för femte mötet i år. För första gången sedan 1993 röstade två ledamöter för att sänka räntan med 25 punkter, vilket signalerar en intern splittring i Fed. Jerome Powell betonade att den ekonomiska aktiviteten har dämpats, särskilt inom tjänstesektorn, samtidigt som inflationen drivs upp av tullar på varor, trots att pristrycket på tjänster har avtagit. Samtidigt visade den amerikanska kärninflationen, enligt PCE-index, en av årets snabbaste takter med 2,8 % i juni, medan privatkonsumtionen ökade marginellt (+0,3 %). Marknaden tolkade detta som att Fed fortsatt håller fast vid en försiktig hållning.

Veckan har präglats av fortsatt sjunkande inflationstal, både i Sverige och euroområdet, samtidigt som tecken på en försvagad arbetsmarknad i USA bidragit till osäkerhet på marknaden. I Sverige visade SCB:s snabbestimat att inflationen, mätt som KPIF, landade på 2,3 procent i maj – oförändrat från april, men något under analytikernas förväntningar. Särskilt noterbart var att kärninflationen, KPIF exklusive energi, föll till 2,5 procent från 3,1 procent. Det innebär att inflationen nu ligger tydligt under Riksbankens tidigare prognos och stärker bilden av att prisökningstakten gradvis är på väg ned.

Veckan präglades återigen av osäkerhet kring USA:s handelspolitik, sedan ett tillfälligt domstolsbeslut mot president Trumps tullar snabbt överklagats och satts på paus. En federal domstol beslutade först att blockera flera av de tullar som införts med stöd av nödlagar – men domstolen gav regeringen rätt att tills vidare upprätthålla tullarna i väntan på slutlig prövning.

Den gångna veckan präglades av motstridiga signaler från marknaden. Trots förbättrade utsikter på längre sikt reagerade Wall Street med fallande kurser under onsdagen, i spåren av stigande obligationsräntor. Trycket från räntemarknaden ökade i takt med att investerare oroade sig för USA:s växande statsskuld och de långsiktiga konsekvenserna av den ekonomiska politiken. Det blev en påminnelse om att även i en miljö där börsbolagens utsikter stabiliseras kan bredare makrofaktorer väga tyngre.

Efter flera veckor präglade av ökade handelsspänningar mellan USA och Kina kom under måndagen ett besked gällande tullarna: båda länderna har enats om en tillfällig ”paus” i tullkriget och genomför nu kraftiga tullsänkningar under 90 dagar. USA sänker sin effektiva tullnivå från 145 till 30 %, medan Kina justerar ned sina tullar på amerikanska varor från 125 till 10 %. Marknaderna svarade omedelbart – Stockholmsbörsen steg under måndagsförmiddagen, dollarn stärktes och guldpriset sjönk.

Centralbanker stod i fokus under veckan. Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 2,25 %, men signalerade en möjlighet för räntesänkning beroende på inkommande data och inflationsutvecklingen. Riksbankschefen Thedéen betonade vikten av att invänta mer information innan ett beslut om lättare penningpolitik fattas. Den svenska flash-inflationen för april visade att KPIF exklusive energi ökade till 3,1 % på årsbasis, vilket var lägre än både Riksbankens och marknadens prognos. Trots att kärninflationen fortsatt är förhöjd var den senaste siffran en viss lättnad för Riksbanken, då det nu är andra månaden i rad som inflationen kom in under förväntningarna.

Det har varit en svängig vecka på världens marknader där Donald Trump återigen stått i centrum. I början av veckan rasade börserna efter att Trump attackerat Fed-chefen Jerome Powell och ifrågasatt centralbankens oberoende. Oro spreds kring möjligheten att Trump skulle försöka avsätta Powell, vilket skakade marknadens förtroende för USA:s institutioner.

Trots en lugn vecka på nyhetsfronten har handeln, geopolitiken och investerarnas förväntningar fortsatt dominera marknadens utveckling. Fokus har framför allt riktats mot den amerikanska administrationens nya handelspolitiska linje – där tullar, protektionism och geopolitisk påverkan skapar ringar på vattnet för både inflation, tillväxt och marknadsstämning.