Nyhetsarkiv

Under veckan har fokus fortsatt bestått av geopolitisk orolighet till följd av kriget i Mellanöstern, där konflikten mellan USA, Israel och Iran fortsatte att dominera finansmarknaderna. Det avgörande temat var att marknaden nu i ännu högre grad gick från att prisa in geopolitisk oro till att prisa in konkreta och ihållande störningar i det globala energisystemet. När Hormuzsundet förblev stängt, produktionen i flera länder i Persiska viken drogs ned och sjöfarten fortsatte att störas, fördjupades rädslan för en verklig utbudschock i olja och gas. Därmed blev konflikten inte bara en regional säkerhetskris, utan en direkt global inflations- och tillväxtfråga.

Veckan dominerades helt av den snabba och allvarliga eskaleringen i Mellanöstern, där konflikten mellan USA, Israel och Iran utvecklades från ett regionalt säkerhetshot till en global marknadsfråga med direkt påverkan på energi, inflation, transporter och riskaptit. Det som först tolkades som en kraftig men möjligen kortvarig upptrappning kom snabbt att omvärderas när Iran i praktiken stängde Hormuzsundet, hotade att sätta eld på fartyg som försökte passera och samtidigt genomförde eller anklagades för attacker mot mål i flera länder i regionen. Närmare 20 procent av världens olje- och LNG-flöden passerar genom sundet, vilket gjorde att marknaden omedelbart började prisa in inte bara högre energipriser utan också risken för ett mer utdraget utbudsbortfall.

Nvidia i centrum - makrot i bakgrunden Veckan bestod av stabila men försiktiga konjunktursignaler i Europa, fortsatt handelspolitisk osäkerhet i USA, och ett starkt avtryck från Nvidia som åter satte tonen för AI-temat på marknaden.

Den gångna veckan bestod av varierande konjunktursignaler, fortsatt geopolitisk nerv mellan USA och Iran och tydliga rörelser på råvaru- och aktiemarknaderna.

Den gångna veckan präglades av tydliga styrkesignaler från industrin, stigande räntor och stora bolagsspecifika rörelser, samtidigt som marknadssentimentet påverkades av både geopolitiska spänningar och ökade kostnadsrisker. I Sverige fortsatte industrikonjunkturen att stärkas när Swedbanks inköpschefsindex för industrin steg till 56,0 i januari. Uppgången drevs främst av orderingång och sysselsättning, medan produktions- och lagerkomponenterna utvecklades svagare.

Förra veckan bestod av centralbanksbesked, tydliga rörelser på valutamarknaden och ökande osäkerhet kring både tillväxt och penningpolitik. Federal Reserves räntebesked stod i fokus, samtidigt som dollarn försvagades kraftigt och investerare började omvärdera synen på den amerikanska ekonomins motståndskraft.

Veckan dominerades av det globala toppmötet i Davos, där geopolitik, handel och säkerhet i hög grad tog över agendan från traditionella tillväxt- och inflationsfrågor. Särskilt stort fokus riktades mot Donald Trumps tal, där Grönlandsfrågan, tullhot och relationen mellan USA och Europa åter hamnade i centrum, med tydliga marknadsreaktioner som följd.

Veckan präglades av ökande politisk och geopolitisk osäkerhet, med tydligt fokus på centralbankernas oberoende, inflationsutvecklingen och stigande efterfrågan på säkra tillgångar. I USA skapade justitiedepartementets stämningar mot Federal Reserve betydande marknadsoro. Uttalandena från Fed-chefen Jerome Powell, där han kopplade åtgärderna till politiska påtryckningar snarare än sakfrågor, väckte farhågor om ett urholkat penningpolitiskt oberoende. Dollarn försvagades och börsterminerna pressades, samtidigt som marknaden började prisa in ökad politisk risk kopplat till den amerikanska centralbanken.

Veckan bestod av fortsatt dämpade tillväxtsignaler globalt, samtidigt som centralbankerna tog tydliga men delvis divergerande steg i penningpolitiken. I Kina kom nya tecken på en trög återhämtning där både detaljhandelsförsäljning och industriproduktion ökade mindre än väntat i november, medan arbetslösheten låg kvar på 5,1 procent. Samtidigt fortsatte deflationstrycket i producentledet att tynga sentimentet, trots att konsumentinflationen rörde sig i linje med förväntningarna.

Veckan som varit har bestått av tydliga penningpolitiska signaler från USA, blandade makroekonomiska utfall i Europa och Asien samt fortsatt geopolitisk osäkerhet kring kriget i Ukraina. Den amerikanska centralbanken stod åter i centrum när Fed genomförde sin tredje raka räntesänkning och sänkte intervallet till 3,50–3,75 procent. Marknaden hade redan prisat in beslutet, men den splittrade omröstningen, med tre ledamöter som röstade emot, underströk att kommittén är långt ifrån enig om den fortsatta riktningen. Jerome Powell betonade att inflationstrycket har lättat men fortfarande är något förhöjt, i stor utsträckning drivet av de tullar som införts av Trump-administrationen. Fed signalerar nu att man är väl positionerad att avvakta och utvärdera inkommande makrodata, och investerare tolkar det som att räntesänkningstakten framöver blir betydligt mer datastyrd.